Ordliste

nn Leddsetningar med at 1   »   sv Bisatser med att 1

91 [nittiein]

Leddsetningar med at 1

Leddsetningar med at 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Kanskje det blir betre vêr i morgon. V--r-- b--r k--sk- b-t-r- --o-go-. V_____ b___ k_____ b_____ i_______ V-d-e- b-i- k-n-k- b-t-r- i-o-g-n- ---------------------------------- Vädret blir kanske bättre imorgon. 0
Korleis veit du det? H-r -et-ni -e- ? H__ v__ n_ d__ ? H-r v-t n- d-t ? ---------------- Hur vet ni det ? 0
Eg håpar det blir betre. Jag-h--pa-, -tt---t--l-- --tt--. J__ h______ a__ d__ b___ b______ J-g h-p-a-, a-t d-t b-i- b-t-r-. -------------------------------- Jag hoppas, att det blir bättre. 0
Han kjem heilt sikkert. H---kom--- -lld-l-s-s--ert. H__ k_____ a_______ s______ H-n k-m-e- a-l-e-e- s-k-r-. --------------------------- Han kommer alldeles säkert. 0
Er det sikkert? Ä- -e- säke-t? Ä_ d__ s______ Ä- d-t s-k-r-? -------------- Är det säkert? 0
Eg veit at han kjem. Jag --t,---- ----komm-r. J__ v___ a__ h__ k______ J-g v-t- a-t h-n k-m-e-. ------------------------ Jag vet, att han kommer. 0
Han ringjer sikkert. Ha--r-nge- ----rt. H__ r_____ s______ H-n r-n-e- s-k-r-. ------------------ Han ringer säkert. 0
Er det sant? V----ig-n? V_________ V-r-l-g-n- ---------- Verkligen? 0
Eg trur (at) han ringjer. Ja- -r-r- -tt h---r-n--r. J__ t____ a__ h__ r______ J-g t-o-, a-t h-n r-n-e-. ------------------------- Jag tror, att han ringer. 0
Vinen er sikkert gamal. V---t-ä- --ke-t-ga---lt. V____ ä_ s_____ g_______ V-n-t ä- s-k-r- g-m-a-t- ------------------------ Vinet är säkert gammalt. 0
Veit du det sikkert? Vet--- -et ---e--? V__ n_ d__ s______ V-t n- d-t s-k-r-? ------------------ Vet ni det säkert? 0
Eg går ut frå at han er gamal. Ja- a---r,--tt d----r-ga--a--. J__ a_____ a__ d__ ä_ g_______ J-g a-t-r- a-t d-t ä- g-m-a-t- ------------------------------ Jag antar, att det är gammalt. 0
Sjefen vår ser flott ut. Vå- -h-f -er---a -t. V__ c___ s__ b__ u__ V-r c-e- s-r b-a u-. -------------------- Vår chef ser bra ut. 0
Synest du det? Tyc-er n-? T_____ n__ T-c-e- n-? ---------- Tycker ni? 0
Eg synest at han ser veldig flott ut. Ja-----k-r----- -c- ---, at- ha----- my-k-- -ra--t. J__ t_____ t___ o__ m___ a__ h__ s__ m_____ b__ u__ J-g t-c-e- t-l- o-h m-d- a-t h-n s-r m-c-e- b-a u-. --------------------------------------------------- Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. 0
Sjefen har sikkert ein kjærast. C-ef-n-ha---äk--t ---v-n-i-a. C_____ h__ s_____ e_ v_______ C-e-e- h-r s-k-r- e- v-n-i-a- ----------------------------- Chefen har säkert en vännina. 0
Trur du det? Tror ---det--e-k--ge-? T___ n_ d__ v_________ T-o- n- d-t v-r-l-g-n- ---------------------- Tror ni det verkligen? 0
Det er godt mogleg at han har ein kjærast. D-- ä- m-ck---m--l--t,--tt ha- -a-----v----n-. D__ ä_ m_____ m_______ a__ h__ h__ e_ v_______ D-t ä- m-c-e- m-j-i-t- a-t h-n h-r e- v-n-n-a- ---------------------------------------------- Det är mycket möjligt, att han har en väninna. 0

Det spanske språket

Spansk er eitt av verdsspråka. Det er morsmål for meir enn 380 millionar menneske. I tillegg er det andre språk for svært mange menneske. Dermed er spansk eitt av dei viktigaste språka på planeten. Og det er det største av alle dei romanske språka. Dei spansktalande sjølve kallar språket sitt español eller castellano. Omgrepet castellano fortel kor det spanske språket kjem frå. Det utvikla seg frå daglegtalen i Castilla. Dei fleste spanjolar tala kastiljansk så tidleg som det 16. hundreåret. I dag blir omgrepa español og castellano brukt om einannan. Men dei kan òg vere politisk lada. Spansk vart utbreidd gjennom erobringar og kolonisering. Spansk blir òg tala i Vest-Afrika og på Filippinane. Dei fleste spanskspråklege menneske bur i Amerika. I Mellom- og Sør-Amerika er spansk det største språket. Men òg i USA veks talet på spanskspråklege. Om lag 50 millionar menneske i USA talar spansk. Det er fleire enn i Spania! Spansk i Amerika skil seg frå spansk i Europa. Desse skilnadene ser vi mest i ordtilfanget og grammatikken. I Amerika brukar dei til dømes ei anna fortidsform. Det er òg mange skilnader i ordtilfanget. Nokre ord finst berre i Amerika, andre berre i Spania. Men spansken er ikkje einskapleg i Amerika heller. Det finst forskjellige variantar av amerikansk spansk. Etter engelsk er spansk det mest studerte framandspråket i verda. Og det er nokså snøgt å lære. Kva ventar du på? - ¡Vamos!