Ordliste

nn Årstider og vêr   »   sv Årstider och väder

16 [seksten]

Årstider og vêr

Årstider og vêr

16 [sexton]

Årstider och väder

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Dette er årstidene: D-t--är--r-år-ti-ern-: D__ h__ ä_ å__________ D-t h-r ä- å-s-i-e-n-: ---------------------- Det här är årstiderna: 0
Våren, sumaren, V--e----om--r--, V_____ s________ V-r-n- s-m-a-e-, ---------------- Våren, sommaren, 0
hausten og vinteren. h-ste- --- ---t---. h_____ o__ v_______ h-s-e- o-h v-n-e-n- ------------------- hösten och vintern. 0
Sumaren er varm. Som-a--n--r ----. S_______ ä_ h____ S-m-a-e- ä- h-t-. ----------------- Sommaren är hett. 0
Om sumaren skin sola. P---om--r-n -k-ne--s-l--. P_ s_______ s_____ s_____ P- s-m-a-e- s-i-e- s-l-n- ------------------------- På sommaren skiner solen. 0
Om sumaren går vi gjerne på tur. P- --m-are- --r-v- g-r----t o-----o-e-erar. P_ s_______ g__ v_ g____ u_ o__ p__________ P- s-m-a-e- g-r v- g-r-a u- o-h p-o-e-e-a-. ------------------------------------------- På sommaren går vi gärna ut och promenerar. 0
Vinteren er kald. Vi--e------kall. V______ ä_ k____ V-n-e-n ä- k-l-. ---------------- Vintern är kall. 0
Om vinteren snør eller regnar det. P--v------ s-öa----le- -eg-a- d-t. P_ v______ s____ e____ r_____ d___ P- v-n-e-n s-ö-r e-l-r r-g-a- d-t- ---------------------------------- På vintern snöar eller regnar det. 0
Vi likar å vere heime om vinteren. På-vin--rn ----na- vi g---a hem--. P_ v______ s______ v_ g____ h_____ P- v-n-e-n s-a-n-r v- g-r-a h-m-a- ---------------------------------- På vintern stannar vi gärna hemma. 0
Det er kaldt. D---är ka--t. D__ ä_ k_____ D-t ä- k-l-t- ------------- Det är kallt. 0
Det regnar. De- re----. D__ r______ D-t r-g-a-. ----------- Det regnar. 0
Det blæs. Det -r----s-gt. D__ ä_ b_______ D-t ä- b-å-i-t- --------------- Det är blåsigt. 0
Det er varmt. D-- är-----t. D__ ä_ v_____ D-t ä- v-r-t- ------------- Det är varmt. 0
Det er sol. Det är ---i--. D__ ä_ s______ D-t ä- s-l-g-. -------------- Det är soligt. 0
Det er fint. De--är --ar- -ä-e-. D__ ä_ k____ v_____ D-t ä- k-a-t v-d-r- ------------------- Det är klart väder. 0
Korleis er vêret i dag? Vad ---de---ö--väd-r---ag? V__ ä_ d__ f__ v____ i____ V-d ä- d-t f-r v-d-r i-a-? -------------------------- Vad är det för väder idag? 0
Det er kaldt i dag. De-------l-t-i-ag. D__ ä_ k____ i____ D-t ä- k-l-t i-a-. ------------------ Det är kallt idag. 0
Det er varmt i dag. De- -r v-r-----a-. D__ ä_ v____ i____ D-t ä- v-r-t i-a-. ------------------ Det är varmt idag. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

MP3 Nynorsk + Swedish (1-100) MP3 Swedish (1-100)
Ingen video funne!

Læring og kjensler

Vi er glade når vi kan samtale på eit nytt framandspråk. Vi er stolte av oss sjølve og framstega våre. Har vi derimot lite framgang, blir vi sinte eller skuffa. Læring har altså med forskjellige kjensler å gjere. Nye studiar har gjeve interessante resultat. Dei viser at kjensler òg spelar ei stor rolle under læringa. Det er fordi kjenslene påverkar læringsutbytet vårt. For hjernen vår er læring alltid ei oppgåve. Og denne oppgåva vil han løyse. Om hjernen greier å løyse oppgåva, er avhengig av kjenslene våre. Om vi trur at vi kan løyse problemet, har vi god sjølvkjensle. Denne emosjonelle stabiliteten hjelper oss å lære. Positiv tankegang framhevar dermed dei intellektuelle evnene våre. Å lære under stress fungerer derimot mykje dårlegare. Tvil eller sorg hindrar gode resultat. Vi lærer spesielt dårleg når vi er redde. Då greier ikkje hjernen å lagre nytt innhald. Difor er det viktig at vi alltid er motiverte når vi lærer. Så kjensler påverkar læringa. Men læringa påverkar kjenslene òg! Dei hjernestrukturane som handsamar fakta, handsamar òg kjensler. Difor kan læring gjere deg lukkeleg, og den som er lukkeleg, lærer betre. Sjølvsagt er det ikkje alltid moro å lære, det kan vere slitsamt òg. Difor burde vi alltid setje oss små mål. Slik overarbeider vi ikkje hjernen. Og vi er sikre på at vi kan oppfylle forventningane våre. Når vi lukkast, er det ei løn som motiverer oss vidare. Altså: lær – og smil attpå!
Visste du?
Gresk er et Indo-Europeisk språk. Men det er ikke relatert til noe annet språk i verden. Moderne Gresk må ikke bli forvirret med Gammel Gresk. Gammel Gresk er fortsatt undervist i mange skoler og universiteter. Det var en gang språket av filosofi og vitenskap. Det ble også brukt som felles språk for de som reiste gjennom den antikke verden. Moderne Gresk er morsmål for rundt 13 millioner mennesker. Det har utviklet seg fra gammelgresk. Det er vanskelig og si når moderne gresk dukket opp. Det som er sikkert er at det er en enklere struktur enn gammelgresk. Men i moderne gresk har det blitt bevart mange arkaiske former. Det er et veldig ensartet språk, det er ingen sterke dialekter. Det er skrevet med det greske alfabet, som er nesten 2500 år gammelt. En interessant fakta er at Gresk er blant de språkene i verden som har størst vokabular. Hvis du liker å lære ordforråd, så bør du starte med Gresk.