Ordliste

nn Hjå legen   »   sv Hos läkaren

57 [femtisju / sju og femti]

Hjå legen

Hjå legen

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Eg har time hjå legen. J-g -------lä------. J__ h__ e_ l________ J-g h-r e- l-k-r-i-. -------------------- Jag har en läkartid. 0
Eg har time klokka ti. J-g--ar e- l-kart-- ----k---t-o. J__ h__ e_ l_______ k______ t___ J-g h-r e- l-k-r-i- k-o-k-n t-o- -------------------------------- Jag har en läkartid klockan tio. 0
Kva er namnet ditt? Hu- -ar-n---e-? H__ v__ n______ H-r v-r n-m-e-? --------------- Hur var namnet? 0
Set deg på venterommet, er du snill. Var -å -od --h ta-p---- i-v--t-umm-t. V__ s_ g__ o__ t_ p____ i v__________ V-r s- g-d o-h t- p-a-s i v-n-r-m-e-. ------------------------------------- Var så god och ta plats i väntrummet. 0
Legen kjem snart. D-kt-r---o-mer-----t. D______ k_____ s_____ D-k-o-n k-m-e- s-a-t- --------------------- Doktorn kommer snart. 0
Kvar er du forsikra? V-r -- n--för-äk-ad? V__ ä_ n_ f_________ V-r ä- n- f-r-ä-r-d- -------------------- Var är ni försäkrad? 0
Kva kan eg hjelpe deg med? V---ka--j---------ö- er? V__ k__ j__ g___ f__ e__ V-d k-n j-g g-r- f-r e-? ------------------------ Vad kan jag göra för er? 0
Har du smerter? H-r n---------? H__ n_ s_______ H-r n- s-ä-t-r- --------------- Har ni smärtor? 0
Kvar gjer det vondt? V---g-r d---o-t? V__ g__ d__ o___ V-r g-r d-t o-t- ---------------- Var gör det ont? 0
Eg har alltid vondt i ryggen. Ja- h-r--ll-i--o-t i---gg-n. J__ h__ a_____ o__ i r______ J-g h-r a-l-i- o-t i r-g-e-. ---------------------------- Jag har alltid ont i ryggen. 0
Eg har ofte vondt i hovudet. Ja-------fta -u-udvä-k. J__ h__ o___ h_________ J-g h-r o-t- h-v-d-ä-k- ----------------------- Jag har ofta huvudvärk. 0
Eg har av og til vondt i magen. Jag-h-r--nt i--a-en-ibland. J__ h__ o__ i m____ i______ J-g h-r o-t i m-g-n i-l-n-. --------------------------- Jag har ont i magen ibland. 0
Kan du ta av deg på overkroppen? Ta av --------erk-op-en---ac-! T_ a_ e_ p_ ö___________ t____ T- a- e- p- ö-e-k-o-p-n- t-c-! ------------------------------ Ta av er på överkroppen, tack! 0
Legg deg på benken, er du snill. V-r sn-----c- --g--e--p- br-t-e-! V__ s____ o__ l___ e_ p_ b_______ V-r s-ä-l o-h l-g- e- p- b-i-s-n- --------------------------------- Var snäll och lägg er på britsen! 0
Blodtrykket er i orden. B--d--y--e--ä- n-r--lt. B__________ ä_ n_______ B-o-t-y-k-t ä- n-r-a-t- ----------------------- Blodtrycket är normalt. 0
Eg gjev deg ei sprøyte. J-- g-- -r-en-s-ruta. J__ g__ e_ e_ s______ J-g g-r e- e- s-r-t-. --------------------- Jag ger er en spruta. 0
Eg gjev deg tablettar. Ja- ge--e- t-b--t--r. J__ g__ e_ t_________ J-g g-r e- t-b-e-t-r- --------------------- Jag ger er tabletter. 0
Eg gjev deg ein resept til apoteket. Jag g------ett --cept fö- -p--e-e-. J__ g__ e_ e__ r_____ f__ a________ J-g g-r e- e-t r-c-p- f-r a-o-e-e-. ----------------------------------- Jag ger er ett recept för apoteket. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

MP3 Nynorsk + Swedish (1-100) MP3 Swedish (1-100)
Ingen video funne!

Lange ord, korte ord

Kor langt eit ord er, avheng av kor mykje informasjon det inneheld. Det er vist ved ein amerikansk studie. Forskarane undersøkte ord frå ti europeiske språk. Det skjedde med hjelp av ei datamaskin. Datamaskina køyrte eit program som analyserte forskjellige ord. Med ein formel rekna maskina ut informasjonsinnhaldet. Resultata var eintydige. Di kortare eit ord er, di mindre informasjon ber det. Det er interessant at vi brukar korte ord oftare enn lange. Grunnen kan vere effektiviteten til språket. Når vi snakkar, konsentrerer vi oss om det viktigaste. Difor må ord som inneheld lite informasjon, vere korte. Det garanterer at vi ikkje brukar for mykje tid på det uviktige. Samenhengen mellom lengd og innhald har endå ein fordel. Det sikrar at informasjonsinnhaldet er konstant. Det tyder at vi kan seie like mykje på eit visst tidsrom. For eksempel kan vi bruke få lange ord. Eller vi kan bruke mange korte ord. Det spelar inga rolle kva vi vel: Informasjonsinnhaldet er det same. Difor får språket vårt ein regelbunden rytme. Det gjer det lettare for tilhøyrarar å fylgje oss. Viss informasjonsmengda alltid varierte, ville det vere vanskeleg. Tilhøyrarane ville ha vanskar med å tilpasse seg språket vårt. Dermed ville forståinga vorte vanskelegare. Den som vil bli best mogleg forstått, bør velje korte ord. Sidan korte ord blir betre forstått enn lange. Difor gjeld prinsippet ‘keep it short and simple!’ Forkorta: KISS!