Ordliste

nn Nekting 2   »   sv Negation 2

65 [sekstifem]

Nekting 2

Nekting 2

65 [sextiofem]

Negation 2

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Swedish Spel Meir
Er den ringen dyr? Ä---i--en-dy-? Ä_ r_____ d___ Ä- r-n-e- d-r- -------------- Är ringen dyr? 0
Nei, han kostar berre hundre euro. N-j- d-n k---ar b--- hu-d-a eu--. N___ d__ k_____ b___ h_____ e____ N-j- d-n k-s-a- b-r- h-n-r- e-r-. --------------------------------- Nej, den kostar bara hundra euro. 0
Men eg har berre femti. M-- -a- -a--b--a-----i-. M__ j__ h__ b___ f______ M-n j-g h-r b-r- f-m-i-. ------------------------ Men jag har bara femtio. 0
Er du ferdig? Är-----e--- -ärd--? Ä_ d_ r____ f______ Ä- d- r-d-n f-r-i-? ------------------- Är du redan färdig? 0
Nei, ikkje enno. Nej,-------nn-. N___ i___ ä____ N-j- i-t- ä-n-. --------------- Nej, inte ännu. 0
Men eg er snart ferdig. Me--sn--- ---j-- -ärd--. M__ s____ ä_ j__ f______ M-n s-a-t ä- j-g f-r-i-. ------------------------ Men snart är jag färdig. 0
Vil du ha meir suppe? V-l- -u h- -e-------? V___ d_ h_ m__ s_____ V-l- d- h- m-r s-p-a- --------------------- Vill du ha mer soppa? 0
Nei takk, eg vil ikkje ha meir. N--- jag vi----n-e ha---r. N___ j__ v___ i___ h_ m___ N-j- j-g v-l- i-t- h- m-r- -------------------------- Nej, jag vill inte ha mer. 0
Men eg vil ha meir is. Men-e- --ass-t-ll. M__ e_ g____ t____ M-n e- g-a-s t-l-. ------------------ Men en glass till. 0
Har du budd her lenge? Har--u b-t---ä-------? H__ d_ b___ h__ l_____ H-r d- b-t- h-r l-n-e- ---------------------- Har du bott här länge? 0
Nei, berre ein månad. Nej, b-ra e-----a-. N___ b___ e_ m_____ N-j- b-r- e- m-n-d- ------------------- Nej, bara en månad. 0
Men eg kjenner mange folk alt. M-n-j-g kä--er--ed-- m-ck-t ---k. M__ j__ k_____ r____ m_____ f____ M-n j-g k-n-e- r-d-n m-c-e- f-l-. --------------------------------- Men jag känner redan mycket folk. 0
Køyrer du heim i morgon? Åk-- -u -em -morgon? Å___ d_ h__ i_______ Å-e- d- h-m i-o-g-n- -------------------- Åker du hem imorgon? 0
Nei, ikkje før i helga. Nej, ---st---- --c--s----t. N___ f____ m__ v___________ N-j- f-r-t m-t v-c-o-l-t-t- --------------------------- Nej, först mot veckoslutet. 0
Men eg kjem tilbake alt på sundagen. M---jag-k--me--t--lbak----d-- på-s-n-a-. M__ j__ k_____ t_______ r____ p_ s______ M-n j-g k-m-e- t-l-b-k- r-d-n p- s-n-a-. ---------------------------------------- Men jag kommer tillbaka redan på söndag. 0
Er dottera di vaksen? Är -i- -----r----an-v-xen? Ä_ d__ d_____ r____ v_____ Ä- d-n d-t-e- r-d-n v-x-n- -------------------------- Är din dotter redan vuxen? 0
Nei, ho er berre sytten. N--,--on-ä---ara--j---on år. N___ h__ ä_ b___ s______ å__ N-j- h-n ä- b-r- s-u-t-n å-. ---------------------------- Nej, hon är bara sjutton år. 0
Men ho har allereie ein kjærast. Me--hon -a----d-n-e- po--v--. M__ h__ h__ r____ e_ p_______ M-n h-n h-r r-d-n e- p-j-v-n- ----------------------------- Men hon har redan en pojkvän. 0

Nedlasting MP3 (.zip filer)

MP3 Nynorsk + Swedish (1-100) MP3 Swedish (1-100)
Ingen video funne!

Kva orda fortel oss

Det finst mange millionar bøker i verda. Vi veit ikkje kor mange som er skrivne fram til i dag. I desse bøkene er store mengder kunnskap lagra. Viss du kunne lese alle, ville du visst mykje om livet. Fordi bøker viser oss korleis verda endrar seg. Kvar tid har sine eigne bøker. I dei kan du skjøne kva som er viktig for mennesket. Diverre kan ingen lese alle bøker. Men moderne teknologi kan hjelpe til å undersøkje bøkene. Gjennom digitalisering kan vi lagre bøker som data. Så kan vi analysere innhaldet. Slik ser språkforskarar korleis språket vårt endrar seg. Det er endå meir interessant å telje ordfrekvensen. Når dei gjer det, kan dei slå fast kor viktige visse ting er. Vitskapsfolk har studert meir enn 5 millionar bøker. Det var bøker frå dei siste fem hundreåra. Til saman vart omlag 500 milliardar ord analyserte. Frekvensen for orda viser korleis menneska levde tidlegare og i dag. Idear og trendar speglar seg i språket. Ordet ‘menn’ har mista noko av tydinga si, til dømes. Det blir sjeldnare brukt no enn før. Ordet ‘kvinner’ blir derimot brukt mykje oftare enn før. Vi kan òg sjå på orda kva vi likar å ete. I 50-åra var ordet ‘iskrem’ særs viktig. Så kom pizza og pasta på moten. I nokre år har ordet ‘sushi’ dominert. Det er godt nytt for alle språkvener... Språket vårt får fleire ord kvart einaste år!