Ordlista

sv Läsa och skriva   »   mk Читање и пишување

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [шест]

6 [shyest]

Читање и пишување

Chitaњye i pishoovaњye

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Jag läser. Јас--и---. Ј__ ч_____ Ј-с ч-т-м- ---------- Јас читам. 0
Јas----tam. Ј__ c______ Ј-s c-i-a-. ----------- Јas chitam.
Jag läser en bokstav. Ј-- --т-- едн- б-кв-. Ј__ ч____ е___ б_____ Ј-с ч-т-м е-н- б-к-а- --------------------- Јас читам една буква. 0
Јa---hi--- --d-- ---kv-. Ј__ c_____ y____ b______ Ј-s c-i-a- y-d-a b-o-v-. ------------------------ Јas chitam yedna bookva.
Jag läser ett ord. Ја- -и-а--е-е---бор. Ј__ ч____ е___ з____ Ј-с ч-т-м е-е- з-о-. -------------------- Јас читам еден збор. 0
Ј-- ch-tam-yed--n-z--r. Ј__ c_____ y_____ z____ Ј-s c-i-a- y-d-e- z-o-. ----------------------- Јas chitam yedyen zbor.
Jag läser en mening. Ј---чит-- -дна--е-е--ца. Ј__ ч____ е___ р________ Ј-с ч-т-м е-н- р-ч-н-ц-. ------------------------ Јас читам една реченица. 0
Ј-----i-a- yedn----e---e-it--. Ј__ c_____ y____ r____________ Ј-s c-i-a- y-d-a r-e-h-e-i-z-. ------------------------------ Јas chitam yedna ryechyenitza.
Jag läser ett brev. Јас -и-а--е-но--и-м-. Ј__ ч____ е___ п_____ Ј-с ч-т-м е-н- п-с-о- --------------------- Јас читам едно писмо. 0
Јas--hi--m --d---pism-. Ј__ c_____ y____ p_____ Ј-s c-i-a- y-d-o p-s-o- ----------------------- Јas chitam yedno pismo.
Jag läser en bok. Ј---чи-ам -дна --иг-. Ј__ ч____ е___ к_____ Ј-с ч-т-м е-н- к-и-а- --------------------- Јас читам една книга. 0
Јa--chit-m--edna -n--ua. Ј__ c_____ y____ k______ Ј-s c-i-a- y-d-a k-i-u-. ------------------------ Јas chitam yedna knigua.
Jag läser. Ј-- -и--м. Ј__ ч_____ Ј-с ч-т-м- ---------- Јас читам. 0
Јa----i-am. Ј__ c______ Ј-s c-i-a-. ----------- Јas chitam.
Du läser. Ти -и--ш. Т_ ч_____ Т- ч-т-ш- --------- Ти читаш. 0
Ti-----as-. T_ c_______ T- c-i-a-h- ----------- Ti chitash.
Han läser. Т-- ч--а. Т__ ч____ Т-ј ч-т-. --------- Тој чита. 0
Toј --i-a. T__ c_____ T-ј c-i-a- ---------- Toј chita.
Jag skriver. Ја--п------. Ј__ п_______ Ј-с п-ш-в-м- ------------ Јас пишувам. 0
Јa- p-shoova-. Ј__ p_________ Ј-s p-s-o-v-m- -------------- Јas pishoovam.
Jag skriver en bokstav. Ја- ----вам--д-а--у--а. Ј__ п______ е___ б_____ Ј-с п-ш-в-м е-н- б-к-а- ----------------------- Јас пишувам една буква. 0
Јa- p---o-va- -e-n- -oo-va. Ј__ p________ y____ b______ Ј-s p-s-o-v-m y-d-a b-o-v-. --------------------------- Јas pishoovam yedna bookva.
Jag skriver ett ord. Ја- пи--вам--д-н-з--р. Ј__ п______ е___ з____ Ј-с п-ш-в-м е-е- з-о-. ---------------------- Јас пишувам еден збор. 0
Ј----is-o-----y-d-e---b--. Ј__ p________ y_____ z____ Ј-s p-s-o-v-m y-d-e- z-o-. -------------------------- Јas pishoovam yedyen zbor.
Jag skriver en mening. Јас--и-у--м-е-на-ре--н--а. Ј__ п______ е___ р________ Ј-с п-ш-в-м е-н- р-ч-н-ц-. -------------------------- Јас пишувам една реченица. 0
Ј-- -i--oovam yed-- ---chy-n-tz-. Ј__ p________ y____ r____________ Ј-s p-s-o-v-m y-d-a r-e-h-e-i-z-. --------------------------------- Јas pishoovam yedna ryechyenitza.
Jag skriver ett brev. Ја- пиш--ам е-н--пи---. Ј__ п______ е___ п_____ Ј-с п-ш-в-м е-н- п-с-о- ----------------------- Јас пишувам едно писмо. 0
Јas--i-h---am y--n--pism-. Ј__ p________ y____ p_____ Ј-s p-s-o-v-m y-d-o p-s-o- -------------------------- Јas pishoovam yedno pismo.
Jag skriver en bok. Јас-п-шу--м е--а-----а. Ј__ п______ е___ к_____ Ј-с п-ш-в-м е-н- к-и-а- ----------------------- Јас пишувам една книга. 0
Ј-- p-sho-v-m -edn--kn---a. Ј__ p________ y____ k______ Ј-s p-s-o-v-m y-d-a k-i-u-. --------------------------- Јas pishoovam yedna knigua.
Jag skriver. Јас----ува-. Ј__ п_______ Ј-с п-ш-в-м- ------------ Јас пишувам. 0
Ј------ho---m. Ј__ p_________ Ј-s p-s-o-v-m- -------------- Јas pishoovam.
Du skriver. Т--пишува-. Т_ п_______ Т- п-ш-в-ш- ----------- Ти пишуваш. 0
T---ish-ova--. T_ p__________ T- p-s-o-v-s-. -------------- Ti pishoovash.
Han skriver. Тој-п-шу--. Т__ п______ Т-ј п-ш-в-. ----------- Тој пишува. 0
T-ј--is-oova. T__ p________ T-ј p-s-o-v-. ------------- Toј pishoova.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + makedonska (1-100) MP3 makedonska (1-100)
Ingen video hittades!

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!