В----т- ---о-о.
Времето е лошо.
В-е-е-о е л-ш-.
---------------
Времето е лошо. 0 Vrye-yet- -e -osho.Vryemyeto ye losho.V-y-m-e-o y- l-s-o--------------------Vryemyeto ye losho.
Не д--------и-ејки --е---- - ло--.
Не доаѓам, бидејки времето е лошо.
Н- д-а-а-, б-д-ј-и в-е-е-о е л-ш-.
----------------------------------
Не доаѓам, бидејки времето е лошо. 0 Nye-do-ѓ--, ----eј-- -r-e-y-to--- -o-ho.Nye doaѓam, bidyeјki vryemyeto ye losho.N-e d-a-a-, b-d-e-k- v-y-m-e-o y- l-s-o-----------------------------------------Nye doaѓam, bidyeјki vryemyeto ye losho.
Зош-о--ој не -о-ѓ-?
Зошто тој не доаѓа?
З-ш-о т-ј н- д-а-а-
-------------------
Зошто тој не доаѓа? 0 Z-shto --- nye doa-a?Zoshto toј nye doaѓa?Z-s-t- t-ј n-e d-a-a----------------------Zoshto toј nye doaѓa?
Т----- - -о--не-.
Тој не е поканет.
Т-ј н- е п-к-н-т-
-----------------
Тој не е поканет. 0 Toј--y- ye---k--yet.Toј nye ye pokanyet.T-ј n-e y- p-k-n-e-.--------------------Toј nye ye pokanyet.
Тој не д--ѓ----ид---и--е --п--ане-.
Тој не доаѓа, бидејки не е поканет.
Т-ј н- д-а-а- б-д-ј-и н- е п-к-н-т-
-----------------------------------
Тој не доаѓа, бидејки не е поканет. 0 T-- ny----aѓa, b---e--i-nye--e-p------t.Toј nye doaѓa, bidyeјki nye ye pokanyet.T-ј n-e d-a-a- b-d-e-k- n-e y- p-k-n-e-.----------------------------------------Toј nye doaѓa, bidyeјki nye ye pokanyet.
З-ш-- -- не-д---аш?
Зошто ти не доаѓаш?
З-ш-о т- н- д-а-а-?
-------------------
Зошто ти не доаѓаш? 0 Zo-hto--- -ye-do--ash?Zoshto ti nye doaѓash?Z-s-t- t- n-e d-a-a-h-----------------------Zoshto ti nye doaѓash?
М-р-м---т- д- р-б-т--.
Морам уште да работам.
М-р-м у-т- д- р-б-т-м-
----------------------
Морам уште да работам. 0 Mor---oo-h--- d---abot--.Moram ooshtye da rabotam.M-r-m o-s-t-e d- r-b-t-m--------------------------Moram ooshtye da rabotam.
Я не остаюсь, потому что я ещё должен / должна работать.
Varför går ni redan?
Зо-т--ве-- си--д---?
Зошто веќе си одите?
З-ш-о в-ќ- с- о-и-е-
--------------------
Зошто веќе си одите? 0 Z-sh-o--ye-jye si-o--t-e?Zoshto vyekjye si oditye?Z-s-t- v-e-j-e s- o-i-y-?-------------------------Zoshto vyekjye si oditye?
Д-ц-- е в-ќ-.
Доцна е веќе.
Д-ц-а е в-ќ-.
-------------
Доцна е веќе. 0 D-tz-- ye--y-kjy-.Dotzna ye vyekjye.D-t-n- y- v-e-j-e-------------------Dotzna ye vyekjye.
Modersmål = emotionellt, främmande språk = rationellt?
När vi lär oss främmande språk, stimulerar vi hjärnan.
Vårt tänkande förändras genom inlärning.
Vi blir mer kreativa och flexibla.
Komplext tänkande är lättare för människor som är flerspråkiga.
Minnet tränas genom inlärning.
Ju mer vi lär oss, desto bättre funkar det.
Den som har lärt sig många språk, lär sig även andra saker snabbare.
Han kan tänka mer intensivt om ett visst ämne under en längre tid.
Därför löser han problem snabbare.
Flerspråkiga individer är också mer beslutsamma.
Men
hur
de fattar beslut är också beroende av språk.
Språket vi tänker på påverkar våra beslut.
Psykologer undersökte flera försökspersoner för en studie.
Alla försökspersoner var tvåspråkiga.
De talade ett annat språk utöver sitt modersmål.
Försökspersonerna fick svara på en fråga.
Frågan hade att göra med lösningen på ett problem.
I processen måste försökspersonerna välja mellan två alternativ.
Ett alternativ var betydligt mer riskfyllt än det andra.
Försökspersonerna fick svara på frågan på båda språken.
Och svaren förändrades när språket förändrades!
När de talade sitt modersmål, valde försökspersonerna risken.
Men på det främmande språket valde de det säkrare alternativet.
Efter detta experiment fick försökspersonerna göra satsningar.
Även här fanns en tydlig skillnad.
När de använde ett främmande språk var de försiktigare.
Forskarna antar att vi är mer fokuserade när vi tänker på främmande språk.
Därför fattar vi beslut som inte är emotionella, utan rationella...