Ordlista

sv Läsa och skriva   »   kk Reading and writing

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [алты]

6 [altı]

Reading and writing

[Oqw jäne jazw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Jag läser. Мен-оқ-мын. Мен оқимын. М-н о-и-ы-. ----------- Мен оқимын. 0
Men --ï---. Men oqïmın. M-n o-ï-ı-. ----------- Men oqïmın.
Jag läser en bokstav. Мен---- әріп-о--мын. Мен бір әріп оқимын. М-н б-р ә-і- о-и-ы-. -------------------- Мен бір әріп оқимын. 0
M-- b-r---i--o--mın. Men bir ärip oqïmın. M-n b-r ä-i- o-ï-ı-. -------------------- Men bir ärip oqïmın.
Jag läser ett ord. Мен -і- -ө--------. Мен бір сөз оқимын. М-н б-р с-з о-и-ы-. ------------------- Мен бір сөз оқимын. 0
Me--bi- --- o-ïmı-. Men bir söz oqïmın. M-n b-r s-z o-ï-ı-. ------------------- Men bir söz oqïmın.
Jag läser en mening. Мен бір--ө-------имы-. Мен бір сөйлем оқимын. М-н б-р с-й-е- о-и-ы-. ---------------------- Мен бір сөйлем оқимын. 0
Men-bi- -ö--e- ----ın. Men bir söylem oqïmın. M-n b-r s-y-e- o-ï-ı-. ---------------------- Men bir söylem oqïmın.
Jag läser ett brev. Ме- -ір -а- о-им--. Мен бір хат оқимын. М-н б-р х-т о-и-ы-. ------------------- Мен бір хат оқимын. 0
M-n b-r--a--------. Men bir xat oqïmın. M-n b-r x-t o-ï-ı-. ------------------- Men bir xat oqïmın.
Jag läser en bok. Мен-б-р ----п о-и---. Мен бір кітап оқимын. М-н б-р к-т-п о-и-ы-. --------------------- Мен бір кітап оқимын. 0
M---bi- kit-p oq----. Men bir kitap oqïmın. M-n b-r k-t-p o-ï-ı-. --------------------- Men bir kitap oqïmın.
Jag läser. М-- о----н. Мен оқимын. М-н о-и-ы-. ----------- Мен оқимын. 0
Me--o-ïmın. Men oqïmın. M-n o-ï-ı-. ----------- Men oqïmın.
Du läser. С-н-о--с--. Сен оқисың. С-н о-и-ы-. ----------- Сен оқисың. 0
S-- oqïs--. Sen oqïsıñ. S-n o-ï-ı-. ----------- Sen oqïsıñ.
Han läser. О----ид-. Ол оқиды. О- о-и-ы- --------- Ол оқиды. 0
O- ----ı. Ol oqïdı. O- o-ï-ı- --------- Ol oqïdı.
Jag skriver. Ме--жаз--ы-. Мен жазамын. М-н ж-з-м-н- ------------ Мен жазамын. 0
Men j--am--. Men jazamın. M-n j-z-m-n- ------------ Men jazamın.
Jag skriver en bokstav. Ме- бі---р---------н. Мен бір әріп жазамын. М-н б-р ә-і- ж-з-м-н- --------------------- Мен бір әріп жазамын. 0
M-n ------ip jaz---n. Men bir ärip jazamın. M-n b-r ä-i- j-z-m-n- --------------------- Men bir ärip jazamın.
Jag skriver ett ord. Мен---- сөз---з----. Мен бір сөз жазамын. М-н б-р с-з ж-з-м-н- -------------------- Мен бір сөз жазамын. 0
M-- -ir s-z--az-mı-. Men bir söz jazamın. M-n b-r s-z j-z-m-n- -------------------- Men bir söz jazamın.
Jag skriver en mening. Ме- б---с-й--- -а-ам--. Мен бір сөйлем жазамын. М-н б-р с-й-е- ж-з-м-н- ----------------------- Мен бір сөйлем жазамын. 0
Me----r sö---m j----ın. Men bir söylem jazamın. M-n b-r s-y-e- j-z-m-n- ----------------------- Men bir söylem jazamın.
Jag skriver ett brev. М-н---- ------з-мы-. Мен бір хат жазамын. М-н б-р х-т ж-з-м-н- -------------------- Мен бір хат жазамын. 0
M-- bir x-t jaz--ın. Men bir xat jazamın. M-n b-r x-t j-z-m-n- -------------------- Men bir xat jazamın.
Jag skriver en bok. М---б-- --т-п -а---ы-. Мен бір кітап жазамын. М-н б-р к-т-п ж-з-м-н- ---------------------- Мен бір кітап жазамын. 0
Men-b-r-k-t--------ı-. Men bir kitap jazamın. M-n b-r k-t-p j-z-m-n- ---------------------- Men bir kitap jazamın.
Jag skriver. Мен-жаз-м--. Мен жазамын. М-н ж-з-м-н- ------------ Мен жазамын. 0
M-n---za-ın. Men jazamın. M-n j-z-m-n- ------------ Men jazamın.
Du skriver. Се- ж--ас-ң. Сен жазасың. С-н ж-з-с-ң- ------------ Сен жазасың. 0
Sen-ja----ñ. Sen jazasıñ. S-n j-z-s-ñ- ------------ Sen jazasıñ.
Han skriver. О-------ы. Ол жазады. О- ж-з-д-. ---------- Ол жазады. 0
O- -aza--. Ol jazadı. O- j-z-d-. ---------- Ol jazadı.

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!