Моја-д--а-не--т--оше---- - ш-тњу.
М___ д___ н_ х______ и__ у ш_____
М-ј- д-ц- н- х-е-о-е и-и у ш-т-у-
---------------------------------
Моја деца не хтедоше ићи у шетњу. 0 Moja -e-a n- hte-o-e i----u -et---.M___ d___ n_ h______ i__ u š______M-j- d-c- n- h-e-o-e i-́- u š-t-j-.-----------------------------------Moja deca ne htedoše ići u šetnju.
Он---е --ед-ш- и---у-кр--е-.
О__ н_ х______ и__ у к______
О-и н- х-е-о-е и-и у к-е-е-.
----------------------------
Они не хтедоше ићи у кревет. 0 O-i-n--h-ed-š--i--- ---re-e-.O__ n_ h______ i__ u k______O-i n- h-e-o-e i-́- u k-e-e-.-----------------------------Oni ne htedoše ići u krevet.
Сме---л--т- ---и-- --а---н-?
С____ л_ т_ п_____ у а______
С-е-е л- т- п-ш-т- у а-и-н-?
----------------------------
Смеде ли ти пушити у авиону? 0 Sm--- -i t---u---- u-a-io-u?S____ l_ t_ p_____ u a______S-e-e l- t- p-š-t- u a-i-n-?----------------------------Smede li ti pušiti u avionu?
С--де--и -и п--- ---- --бо--иц-?
С____ л_ т_ п___ п___ у б_______
С-е-е л- т- п-т- п-в- у б-л-и-и-
--------------------------------
Смеде ли ти пити пиво у болници? 0 S--de-l---- p-ti--iv--u boln-ci?S____ l_ t_ p___ p___ u b_______S-e-e l- t- p-t- p-v- u b-l-i-i---------------------------------Smede li ti piti pivo u bolnici?
С---е ли----пов-с-и пса --хо-е-?
С____ л_ т_ п______ п__ у х_____
С-е-е л- т- п-в-с-и п-а у х-т-л-
--------------------------------
Смеде ли ти повести пса у хотел? 0 S-ede l- -i----e-t--psa - ho-el?S____ l_ t_ p______ p__ u h_____S-e-e l- t- p-v-s-i p-a u h-t-l---------------------------------Smede li ti povesti psa u hotel?
На каникулах детям можно было долго оставаться на улице.
De fick leka länge på gården.
Они смедо-- -у-- -е -г-ат--у дв-р-ш--.
О__ с______ д___ с_ и_____ у д________
О-и с-е-о-е д-г- с- и-р-т- у д-о-и-т-.
--------------------------------------
Они смедоше дуго се играти у дворишту. 0 O----med-še du-o ---i-r--------o-----.O__ s______ d___ s_ i_____ u d________O-i s-e-o-e d-g- s- i-r-t- u d-o-i-t-.--------------------------------------Oni smedoše dugo se igrati u dvorištu.
Inlärning är inte alltid lätt.
Även när det är roligt kan det vara ansträngande.
Men när vi har lärt oss något blir vi lyckliga.
Vi är stolta över oss själva och våra framsteg.
Tyvärr glömmer vi det vi lär oss.
Det är vanligtvis ett problem med språk.
De flesta av oss lär oss språk i skolan.
Denna kunskap försvinner vanligtvis efter skoltiden.
Vi talar knappast språken vi lärt oss längre.
Modersmålet dominerar vanligen vårt vardagsliv.
Främmande språk använder vi bara på semestern.
Om kunskaper inte aktiveras regelbundet förlorar vi dem.
Hjärnan behöver träning.
Man skulle kunna säga att den fungerar som en muskel.
Denna muskel måste tränas annars blir den svagare.
Men det finns sätt att förhindra glömska.
Det viktigaste är att repetera det du har lärt dig.
Konsekventa ritualer kan hjälpa oss med detta.
Du kan planera en liten rutin för veckans olika dagar.
På måndagen, till exempel, kan du läsa en bok på det främmande språket.
Lyssna på en utländsk radiostation på onsdagen.
På fredagen kan du skriva dagbok på det främmande språket.
På det viset växlar du mellan att läsa, höra och skriva.
Följaktligen aktiveras din kunskap på olika sätt.
Alla dessa övningar behöver inte göras länge; en halvtimme räcker.
Men det är viktigt att du övar regelbundet!
Studier visar att det du lär dig stannar i hjärnan för årtionden framåt.
Det måste bara grävas fram ur lådan igen…