Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   be Даданыя сказы са што 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [дзевяноста адзін]

91 [dzevyanosta adzіn]

Даданыя сказы са што 1

[Dadanyya skazy sa shto 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. М----ь, з-ўтр--н-дв-р’--п-л-пшы-ца. Мабыць, заўтра надвор’е палепшыцца. М-б-ц-, з-ў-р- н-д-о-’- п-л-п-ы-ц-. ----------------------------------- Мабыць, заўтра надвор’е палепшыцца. 0
M----s-,-z-u-ra na-vor’- p---p-h---t-a. Mabyts’, zautra nadvor’e palepshytstsa. M-b-t-’- z-u-r- n-d-o-’- p-l-p-h-t-t-a- --------------------------------------- Mabyts’, zautra nadvor’e palepshytstsa.
Hur vet ni det ? А-------- в-д--ц-? Адкуль Вы ведаеце? А-к-л- В- в-д-е-е- ------------------ Адкуль Вы ведаеце? 0
A--u---Vy ved--ts-? Adkul’ Vy vedaetse? A-k-l- V- v-d-e-s-? ------------------- Adkul’ Vy vedaetse?
Jag hoppas, att det blir bättre. С-ад--ю-я, -то--н--палеп----а. Спадзяюся, што яно палепшыцца. С-а-з-ю-я- ш-о я-о п-л-п-ы-ц-. ------------------------------ Спадзяюся, што яно палепшыцца. 0
Spad-y------, -ht- --no p-l-p-hy--t-a. Spadzyayusya, shto yano palepshytstsa. S-a-z-a-u-y-, s-t- y-n- p-l-p-h-t-t-a- -------------------------------------- Spadzyayusya, shto yano palepshytstsa.
Han kommer alldeles säkert. Ё- бе------а--рыйдзе. Ён безумоўна прыйдзе. Ё- б-з-м-ў-а п-ы-д-е- --------------------- Ён безумоўна прыйдзе. 0
En --zu-o--a p----z-. En bezumouna pryydze. E- b-z-m-u-a p-y-d-e- --------------------- En bezumouna pryydze.
Är det säkert? Г-т- --кл--н-? Гэта дакладна? Г-т- д-к-а-н-? -------------- Гэта дакладна? 0
G-t- dak-adn-? Geta dakladna? G-t- d-k-a-n-? -------------- Geta dakladna?
Jag vet, att han kommer. Я-в-даю,-ш-о--н пр--д-е. Я ведаю, што ён прыйдзе. Я в-д-ю- ш-о ё- п-ы-д-е- ------------------------ Я ведаю, што ён прыйдзе. 0
Ya--ed-y-,---t- yon ---yd-e. Ya vedayu, shto yon pryydze. Y- v-d-y-, s-t- y-n p-y-d-e- ---------------------------- Ya vedayu, shto yon pryydze.
Han ringer säkert. Ён-а--------- -ат-л--ан--. Ён абавязкова патэлефануе. Ё- а-а-я-к-в- п-т-л-ф-н-е- -------------------------- Ён абавязкова патэлефануе. 0
E- -bav----ova ---e-ef-n--. En abavyazkova patelefanue. E- a-a-y-z-o-a p-t-l-f-n-e- --------------------------- En abavyazkova patelefanue.
Verkligen? С-п-аўд-? Сапраўды? С-п-а-д-? --------- Сапраўды? 0
Sap---dy? Sapraudy? S-p-a-d-? --------- Sapraudy?
Jag tror, att han ringer. Я д---ю,---- -- ----ле---у-. Я думаю, што ён патэлефануе. Я д-м-ю- ш-о ё- п-т-л-ф-н-е- ---------------------------- Я думаю, што ён патэлефануе. 0
Ya-d-m--u- s--o --n -a--le-an--. Ya dumayu, shto yon patelefanue. Y- d-m-y-, s-t- y-n p-t-l-f-n-e- -------------------------------- Ya dumayu, shto yon patelefanue.
Vinet är säkert gammalt. В-но-адназ---н- с-а---. Віно адназначна старое. В-н- а-н-з-а-н- с-а-о-. ----------------------- Віно адназначна старое. 0
Vіno-----zna-h-a--ta---. Vіno adnaznachna staroe. V-n- a-n-z-a-h-a s-a-o-. ------------------------ Vіno adnaznachna staroe.
Vet ni det säkert? В--гэта ----адна--еда--е? Вы гэта дакладна ведаеце? В- г-т- д-к-а-н- в-д-е-е- ------------------------- Вы гэта дакладна ведаеце? 0
V--ge-- dakl---a--edae--e? Vy geta dakladna vedaetse? V- g-t- d-k-a-n- v-d-e-s-? -------------------------- Vy geta dakladna vedaetse?
Jag antar, att det är gammalt. Я--я----,-што я---ста--е. Я мяркую, што яно старое. Я м-р-у-, ш-о я-о с-а-о-. ------------------------- Я мяркую, што яно старое. 0
Y- my-rkuy---s-to y-no st-ro-. Ya myarkuyu, shto yano staroe. Y- m-a-k-y-, s-t- y-n- s-a-o-. ------------------------------ Ya myarkuyu, shto yano staroe.
Vår chef ser bra ut. Наш шэ- -обра в---я---. Наш шэф добра выглядае. Н-ш ш-ф д-б-а в-г-я-а-. ----------------------- Наш шэф добра выглядае. 0
Na-- ---- do-ra ----y---e. Nash shef dobra vyglyadae. N-s- s-e- d-b-a v-g-y-d-e- -------------------------- Nash shef dobra vyglyadae.
Tycker ni? В- зн--о--іц-? Вы знаходзіце? В- з-а-о-з-ц-? -------------- Вы знаходзіце? 0
Vy--na--o-zі---? Vy znakhodzіtse? V- z-a-h-d-і-s-? ---------------- Vy znakhodzіtse?
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Я-зн----жу- ш---ён--ыглядае--а-ат --л-мі-до--а. Я знаходжу, што ён выглядае нават вельмі добра. Я з-а-о-ж-, ш-о ё- в-г-я-а- н-в-т в-л-м- д-б-а- ----------------------------------------------- Я знаходжу, што ён выглядае нават вельмі добра. 0
Ya---a-ho-------hto --n v--l--da- -av-t-v-l’m- d-br-. Ya znakhodzhu, shto yon vyglyadae navat vel’mі dobra. Y- z-a-h-d-h-, s-t- y-n v-g-y-d-e n-v-t v-l-m- d-b-a- ----------------------------------------------------- Ya znakhodzhu, shto yon vyglyadae navat vel’mі dobra.
Chefen har säkert en vännina. У-шэф--п--на-ё--- -яброўка. У шэфа пэўна ёсць сяброўка. У ш-ф- п-ў-а ё-ц- с-б-о-к-. --------------------------- У шэфа пэўна ёсць сяброўка. 0
U---ef----una -os-s- s-----uka. U shefa peuna yosts’ syabrouka. U s-e-a p-u-a y-s-s- s-a-r-u-a- ------------------------------- U shefa peuna yosts’ syabrouka.
Tror ni det verkligen? В--сапраў-ы -а--д---ец-? Вы сапраўды так думаеце? В- с-п-а-д- т-к д-м-е-е- ------------------------ Вы сапраўды так думаеце? 0
V--sap-a--y--ak-d-m-e--e? Vy sapraudy tak dumaetse? V- s-p-a-d- t-k d-m-e-s-? ------------------------- Vy sapraudy tak dumaetse?
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. Ц-л----маг------ш-о-- --- ёс-ь -я-роў-а. Цалкам магчыма, што ў яго ёсць сяброўка. Ц-л-а- м-г-ы-а- ш-о ў я-о ё-ц- с-б-о-к-. ---------------------------------------- Цалкам магчыма, што ў яго ёсць сяброўка. 0
Tsa--a---ag-h-m---sh---u y-go-y-st-’---ab-o-ka. Tsalkam magchyma, shto u yago yosts’ syabrouka. T-a-k-m m-g-h-m-, s-t- u y-g- y-s-s- s-a-r-u-a- ----------------------------------------------- Tsalkam magchyma, shto u yago yosts’ syabrouka.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!