Ordlista

sv På väg   »   be У дарозе

37 [trettiosju]

På väg

På väg

37 [трыццаць сем]

37 [trytstsats’ sem]

У дарозе

[U daroze]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Han åker med motorcykeln. Ён --з---а---та--к--. Ён едзе на матацыкле. Ё- е-з- н- м-т-ц-к-е- --------------------- Ён едзе на матацыкле. 0
E- --dze n- m---tsy--e. En yedze na matatsykle. E- y-d-e n- m-t-t-y-l-. ----------------------- En yedze na matatsykle.
Han åker med cykeln. Ён ед-е----в-ла-іпед-е. Ён едзе на веласіпедзе. Ё- е-з- н- в-л-с-п-д-е- ----------------------- Ён едзе на веласіпедзе. 0
E- -e-z- na-ve-asіp-d-e. En yedze na velasіpedze. E- y-d-e n- v-l-s-p-d-e- ------------------------ En yedze na velasіpedze.
Han går till fots. Ё--ідз------той. Ён ідзе пехатой. Ё- і-з- п-х-т-й- ---------------- Ён ідзе пехатой. 0
E- іdz- pek--toy. En іdze pekhatoy. E- і-z- p-k-a-o-. ----------------- En іdze pekhatoy.
Han åker med fartyget. Ён-пл--е -а ---а-лі. Ён плыве на караблі. Ё- п-ы-е н- к-р-б-і- -------------------- Ён плыве на караблі. 0
En pl-v- na --ra-l-. En plyve na karablі. E- p-y-e n- k-r-b-і- -------------------- En plyve na karablі.
Han åker med båten. Ён-п-ыв- -а л--ц-. Ён плыве на лодцы. Ё- п-ы-е н- л-д-ы- ------------------ Ён плыве на лодцы. 0
En --yv---a lo-ts-. En plyve na lodtsy. E- p-y-e n- l-d-s-. ------------------- En plyve na lodtsy.
Han simmar. Ён---ыв-. Ён плыве. Ё- п-ы-е- --------- Ён плыве. 0
E----y--. En plyve. E- p-y-e- --------- En plyve.
Är det farligt här? Ту--неб-спе---? Тут небяспечна? Т-т н-б-с-е-н-? --------------- Тут небяспечна? 0
T-- ---y-s-e-hn-? Tut nebyaspechna? T-t n-b-a-p-c-n-? ----------------- Tut nebyaspechna?
Är det farligt att lifta ensam? Ці-----сп--н- --ац--аўт-ст---- ад--м-? Ці небяспечна ехаць аўтастопам аднаму? Ц- н-б-с-е-н- е-а-ь а-т-с-о-а- а-н-м-? -------------------------------------- Ці небяспечна ехаць аўтастопам аднаму? 0
T-і-n-b----echna--e--a--- a-t-stopam--d-a-u? Tsі nebyaspechna yekhats’ autastopam adnamu? T-і n-b-a-p-c-n- y-k-a-s- a-t-s-o-a- a-n-m-? -------------------------------------------- Tsі nebyaspechna yekhats’ autastopam adnamu?
Är det farligt att gå ut och gå på nätterna? Ці ------ечн- г-ляць ўначы? Ці небяспечна гуляць ўначы? Ц- н-б-с-е-н- г-л-ц- ў-а-ы- --------------------------- Ці небяспечна гуляць ўначы? 0
Tsі neb--sp-c--a--u-y-t-- una--y? Tsі nebyaspechna gulyats’ unachy? T-і n-b-a-p-c-n- g-l-a-s- u-a-h-? --------------------------------- Tsі nebyaspechna gulyats’ unachy?
Vi har kört vilse. Мы ---ха-і-не -уды. Мы заехалі не туды. М- з-е-а-і н- т-д-. ------------------- Мы заехалі не туды. 0
M- -aek--lі--e tud-. My zaekhalі ne tudy. M- z-e-h-l- n- t-d-. -------------------- My zaekhalі ne tudy.
Vi har kommit på fel väg. М- -а-н--р-в-л--ым -ля--. Мы на няправільным шляху. М- н- н-п-а-і-ь-ы- ш-я-у- ------------------------- Мы на няправільным шляху. 0
M- -a ---pra--l-n-m--h--a--u. My na nyapravіl’nym shlyakhu. M- n- n-a-r-v-l-n-m s-l-a-h-. ----------------------------- My na nyapravіl’nym shlyakhu.
Vi måste åka tillbaka. Нам тр----пав-ро---ц- на---. Нам трэба паварочваць назад. Н-м т-э-а п-в-р-ч-а-ь н-з-д- ---------------------------- Нам трэба паварочваць назад. 0
Nam-----a----ar---v---’ n-z-d. Nam treba pavarochvats’ nazad. N-m t-e-a p-v-r-c-v-t-’ n-z-d- ------------------------------ Nam treba pavarochvats’ nazad.
Var kan man parkera här? Дзе---- м-жна п-ыпарка-а---? Дзе тут можна прыпаркавацца? Д-е т-т м-ж-а п-ы-а-к-в-ц-а- ---------------------------- Дзе тут можна прыпаркавацца? 0
Dze t-t mo-hna p-y-a-k-va-s--a? Dze tut mozhna pryparkavatstsa? D-e t-t m-z-n- p-y-a-k-v-t-t-a- ------------------------------- Dze tut mozhna pryparkavatstsa?
Finns det någon parkeringsplats här? Ці ёс-ь-т-т-с------? Ці ёсць тут стаянка? Ц- ё-ц- т-т с-а-н-а- -------------------- Ці ёсць тут стаянка? 0
Ts---osts----t s--y---a? Tsі yosts’ tut stayanka? T-і y-s-s- t-t s-a-a-k-? ------------------------ Tsі yosts’ tut stayanka?
Hur länge kan man parkera här? На ----к- -асу ту---о-н--пр-п--к-в---а? На колькі часу тут можна прыпаркавацца? Н- к-л-к- ч-с- т-т м-ж-а п-ы-а-к-в-ц-а- --------------------------------------- На колькі часу тут можна прыпаркавацца? 0
Na--ol-kі-ch-s--tut -o-hn----yp----vat-ts-? Na kol’kі chasu tut mozhna pryparkavatstsa? N- k-l-k- c-a-u t-t m-z-n- p-y-a-k-v-t-t-a- ------------------------------------------- Na kol’kі chasu tut mozhna pryparkavatstsa?
Åker ni skidor? Вы кат--це---н--л-ж--? Вы катаецеся на лыжах? В- к-т-е-е-я н- л-ж-х- ---------------------- Вы катаецеся на лыжах? 0
Vy k-t-ets-----n- ly--a--? Vy kataetsesya na lyzhakh? V- k-t-e-s-s-a n- l-z-a-h- -------------------------- Vy kataetsesya na lyzhakh?
Åker ni upp med skidliften? Вы--дзец- н--ерх--а пад’-м-ік- -ля --жн-ка-? Вы едзеце наверх на пад’ёмніку для лыжнікаў? В- е-з-ц- н-в-р- н- п-д-ё-н-к- д-я л-ж-і-а-? -------------------------------------------- Вы едзеце наверх на пад’ёмніку для лыжнікаў? 0
Vy-y-dzetse n----k---a--ad’e-n-k--dlya-ly-h----u? Vy yedzetse naverkh na pad’emnіku dlya lyzhnіkau? V- y-d-e-s- n-v-r-h n- p-d-e-n-k- d-y- l-z-n-k-u- ------------------------------------------------- Vy yedzetse naverkh na pad’emnіku dlya lyzhnіkau?
Kan man låna skidor här? Ц----жн- -ут---яц- --ж--на--акат? Ці можна тут узяць лыжы напракат? Ц- м-ж-а т-т у-я-ь л-ж- н-п-а-а-? --------------------------------- Ці можна тут узяць лыжы напракат? 0
Tsі --z--- tut----a-s- ly-hy --pr--at? Tsі mozhna tut uzyats’ lyzhy naprakat? T-і m-z-n- t-t u-y-t-’ l-z-y n-p-a-a-? -------------------------------------- Tsі mozhna tut uzyats’ lyzhy naprakat?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala med dig själv

När någon talar med sig själv, blir det konstigt för lyssnarna. Och ändå talar nästan alla regelbundet med sig själva. Psykologer uppskattar att mer än 95 procent av vuxna gör det. Barn talar nästan alltid med sig själva när de leker. Så det är helt normalt att ha samtal med sig själv. Det är bara en speciell form av kommunikation. Och det finns många fördelar med att tala med sig själv då och då! Detta beror vi på att vi organiserar våra tankar genom att tala. Vår inre röst framträder när vi talar med oss själva. Man kan också säga att man tänker högt. I synnerhet tankspridda människor talar ofta med sig själva. I deras fall är ett visst område i hjärnan mindre aktivt. Därför är de mindre organiserade. Samtalen med sig själva hjälper dem att vara mer metodiska. Samtalen med oss själva kan också hjälpa oss att fatta beslut. Och de är ett mycket bra sätt att lindra stress. Samtalen med dig själv främjar koncentrationen och gör dig mera produktiv. Eftersom att säga något högt tar längre tid än att bara tänka det. Vi är mer medvetna om våra tankar när vi talar. Vi tacklar svåra tester bättre när vi talar med oss själva under processen. Olika experiment har visat detta. Vi kan också ge oss själva mod genom att tala med oss själva. Många idrottsmän talar med sig själva för att motivera sig. Tyvärr talar vi vanligtvis med oss själva i negativa situationer. Därför bör vi alltid försöka att vara positiva. Och vi måste ofta granska vad vi önskar oss. På så sätt kan vi positivt påverka våra handlingar genom att tala. Men olyckligtvis fungerar detta bara om vi är realistiska!
Visste du?
Rumänska räknas till de östromanska språken. Det är modersmål för cirka 30 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Rumänien och Moldavien. Rumänska är också det officiella språket i republiken Moldavien. Men det finns också betydande rumänsktalande samhällen i Serbien och Ukraina. Rumänska uppstod ur latinet. Romarna uppehöll tidigare två provinser i regionen runt Donau. Rumänskan är närmast besläktad med italienskan. Därför kan rumäner förstå italienare mycket bra för det mesta. Motsatsen är inte alltid fallet. Detta beror på det faktum att rumänska innehåller många slaviska ord. Fonologin påverkades av närliggande slaviska språkområden. Som ett resultat har det rumänska alfabetet ett fåtal specialsymboler. Rumänska skrivs som det talas. Och det uppvisar fortfarande många likheter med det forntida latinets struktur… Det är precis det som gör upptäckten av detta språk så spännande!