Ordlista

sv Tal   »   be Лічбы

7 [sju]

Tal

Tal

7 [сем]

7 [sem]

Лічбы

[Lіchby]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Jag räknar: Я--і-у: Я л____ Я л-ч-: ------- Я лічу: 0
Ya -іc-u: Y_ l_____ Y- l-c-u- --------- Ya lіchu:
ett, två, tre ад-і-----а- т-ы а_____ д___ т__ а-з-н- д-а- т-ы --------------- адзін, два, тры 0
a----- dv-- t-y a_____ d___ t__ a-z-n- d-a- t-y --------------- adzіn, dva, try
Jag räknar till tre. Я-лічу--а -р--. Я л___ д_ т____ Я л-ч- д- т-о-. --------------- Я лічу да трох. 0
Y---іch------ro-h. Y_ l____ d_ t_____ Y- l-c-u d- t-o-h- ------------------ Ya lіchu da trokh.
Jag räknar vidare: Я ---у д-л-й: Я л___ д_____ Я л-ч- д-л-й- ------------- Я лічу далей: 0
Y--l-----d--ey: Y_ l____ d_____ Y- l-c-u d-l-y- --------------- Ya lіchu daley:
fyra, fem, sex, ч--ы-ы,-п-ць- ----ь, ч______ п____ ш_____ ч-т-р-, п-ц-, ш-с-ь- -------------------- чатыры, пяць, шэсць, 0
cha-y-y- py---’,-she--s-, c_______ p______ s_______ c-a-y-y- p-a-s-, s-e-t-’- ------------------------- chatyry, pyats’, shests’,
sju, åtta, nio с--- --с--- ---в--ь с___ в_____ д______ с-м- в-с-м- д-е-я-ь ------------------- сем, восем, дзевяць 0
s--,-vo-em,-dz-vya--’ s___ v_____ d________ s-m- v-s-m- d-e-y-t-’ --------------------- sem, vosem, dzevyats’
Jag räknar. Я ---у. Я л____ Я л-ч-. ------- Я лічу. 0
Y--l---u. Y_ l_____ Y- l-c-u- --------- Ya lіchu.
Du räknar. Т--л-ч-ш. Т_ л_____ Т- л-ч-ш- --------- Ты лічыш. 0
T----c-y-h. T_ l_______ T- l-c-y-h- ----------- Ty lіchysh.
Han räknar. Ён л-чы--. Ё_ л______ Ё- л-ч-ц-. ---------- Ён лічыць. 0
E- -і--yts’. E_ l________ E- l-c-y-s-. ------------ En lіchyts’.
Ett. Den första. Ад---.-Пер-ы. А_____ П_____ А-з-н- П-р-ы- ------------- Адзін. Першы. 0
A-zіn.-Pe--h-. A_____ P______ A-z-n- P-r-h-. -------------- Adzіn. Pershy.
Två. Den andra. Дв-.-Д-уг-. Д___ Д_____ Д-а- Д-у-і- ----------- Два. Другі. 0
D--- D-ug-. D___ D_____ D-a- D-u-і- ----------- Dva. Drugі.
Tre. Den tredje. Т--. Т-эц-. Т___ Т_____ Т-ы- Т-э-і- ----------- Тры. Трэці. 0
T--.-Trets-. T___ T______ T-y- T-e-s-. ------------ Try. Tretsі.
Fyra. Den fjärde. Ч--ыры---ацв--ты. Ч______ Ч________ Ч-т-р-. Ч-ц-ё-т-. ----------------- Чатыры. Чацвёрты. 0
Ch-ty----Cha--ve---. C_______ C__________ C-a-y-y- C-a-s-e-t-. -------------------- Chatyry. Chatsverty.
Fem. Den femte. П--ь- Пя--. П____ П____ П-ц-. П-т-. ----------- Пяць. Пяты. 0
P-a-s-.--y--y. P______ P_____ P-a-s-. P-a-y- -------------- Pyats’. Pyaty.
Sex. Den sjätte. Шэс-ь--Шос-ы. Ш_____ Ш_____ Ш-с-ь- Ш-с-ы- ------------- Шэсць. Шосты. 0
Sh---s’. -hosty. S_______ S______ S-e-t-’- S-o-t-. ---------------- Shests’. Shosty.
Sju. Den sjunde. Се-.-Сё--. С___ С____ С-м- С-м-. ---------- Сем. Сёмы. 0
S--- Se--. S___ S____ S-m- S-m-. ---------- Sem. Semy.
Åtta. Den åttonde. В----- В-с--ы. В_____ В______ В-с-м- В-с-м-. -------------- Восем. Восьмы. 0
Vosem--------. V_____ V______ V-s-m- V-s-m-. -------------- Vosem. Vos’my.
Nio. Den nionde. Д---яц-- Д--в--ы. Д_______ Д_______ Д-е-я-ь- Д-е-я-ы- ----------------- Дзевяць. Дзевяты. 0
D-e--at-’- -------y. D_________ D________ D-e-y-t-’- D-e-y-t-. -------------------- Dzevyats’. Dzevyaty.

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.