Ordliste

nn Fortid 3   »   uk Минулий час 3

83 [åttitre]

Fortid 3

Fortid 3

83 [вісімдесят три]

83 [visimdesyat try]

Минулий час 3

Mynulyy̆ chas 3

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Ukrainian Spel Meir
ringje Т-л--о-увати Т___________ Т-л-ф-н-в-т- ------------ Телефонувати 0
Te-e-on---ty T___________ T-l-f-n-v-t- ------------ Telefonuvaty
Eg ringte. Я-т-леф-н--а--------ф--у--ла. Я т__________ / т____________ Я т-л-ф-н-в-в / т-л-ф-н-в-л-. ----------------------------- Я телефонував / телефонувала. 0
YA t-lef-nu-a- / tel-f--uva-a. Y_ t__________ / t____________ Y- t-l-f-n-v-v / t-l-f-n-v-l-. ------------------------------ YA telefonuvav / telefonuvala.
Eg har ringt heile tida. Я в-сь--а- ------нува- - т-л-фон-ва--. Я в___ ч__ т__________ / т____________ Я в-с- ч-с т-л-ф-н-в-в / т-л-ф-н-в-л-. -------------------------------------- Я весь час телефонував / телефонувала. 0
YA -esʹ-c-----elef-----v - -e----nuv-la. Y_ v___ c___ t__________ / t____________ Y- v-s- c-a- t-l-f-n-v-v / t-l-f-n-v-l-. ---------------------------------------- YA vesʹ chas telefonuvav / telefonuvala.
spørje З---т-вати З_________ З-п-т-в-т- ---------- Запитувати 0
Za-yt-va-y Z_________ Z-p-t-v-t- ---------- Zapytuvaty
Eg spurde. Я-зап-тав / запи----. Я з______ / з________ Я з-п-т-в / з-п-т-л-. --------------------- Я запитав / запитала. 0
YA -a-y-a--- --------. Y_ z______ / z________ Y- z-p-t-v / z-p-t-l-. ---------------------- YA zapytav / zapytala.
Eg har alltid spurt. Я запит-в-в-/ з-п--у-ал- з---ди. Я з________ / з_________ з______ Я з-п-т-в-в / з-п-т-в-л- з-в-д-. -------------------------------- Я запитував / запитувала завжди. 0
YA-z---t---- /-za---uvala--avz---. Y_ z________ / z_________ z_______ Y- z-p-t-v-v / z-p-t-v-l- z-v-h-y- ---------------------------------- YA zapytuvav / zapytuvala zavzhdy.
fortelje Р--п--ідати Р__________ Р-з-о-і-а-и ----------- Розповідати 0
Rozp--i-aty R__________ R-z-o-i-a-y ----------- Rozpovidaty
Eg fortalde. Я---зп-----/--озп-в---. Я р_______ / р_________ Я р-з-о-і- / р-з-о-і-а- ----------------------- Я розповів / розповіла. 0
YA -ozpo--v-- ---p-vila. Y_ r_______ / r_________ Y- r-z-o-i- / r-z-o-i-a- ------------------------ YA rozpoviv / rozpovila.
Eg har fortalt heile historia. Я--------в --р--по-іла-ц--у----о-і-. Я р_______ / р________ ц___ і_______ Я р-з-о-і- / р-з-о-і-а ц-л- і-т-р-ю- ------------------------------------ Я розповів / розповіла цілу історію. 0
YA r-z-o-iv-/-r-zpovi-- t-il- ist---yu. Y_ r_______ / r________ t____ i________ Y- r-z-o-i- / r-z-o-i-a t-i-u i-t-r-y-. --------------------------------------- YA rozpoviv / rozpovila tsilu istoriyu.
lære / studere Вч-т--я В______ В-и-и-я ------- Вчитися 0
Vch-t-sya V________ V-h-t-s-a --------- Vchytysya
Eg lærte. Eg studerte. Я-вчив-я /-----а-я. Я в_____ / в_______ Я в-и-с- / в-и-а-я- ------------------- Я вчився / вчилася. 0
YA vc-yv-y----vch-las-a. Y_ v_______ / v_________ Y- v-h-v-y- / v-h-l-s-a- ------------------------ YA vchyvsya / vchylasya.
Eg har lært i heile kveld. Eg har studert i heile kveld. Я----вся --вчилас- ц---- --чір. Я в_____ / в______ ц____ в_____ Я в-и-с- / в-и-а-я ц-л-й в-ч-р- ------------------------------- Я вчився / вчилася цілий вечір. 0
YA----y-sya-- v--y-asya -----y̆-vechir. Y_ v_______ / v________ t_____ v______ Y- v-h-v-y- / v-h-l-s-a t-i-y-̆ v-c-i-. --------------------------------------- YA vchyvsya / vchylasya tsilyy̆ vechir.
jobbe Пр--юв--и П________ П-а-ю-а-и --------- Працювати 0
P----yu-aty P__________ P-a-s-u-a-y ----------- Pratsyuvaty
Eg jobba. Я п-а---а--/ пр-цю--ла. Я п_______ / п_________ Я п-а-ю-а- / п-а-ю-а-а- ----------------------- Я працював / працювала. 0
Y------syuv-v-/-p----yuvala. Y_ p_________ / p___________ Y- p-a-s-u-a- / p-a-s-u-a-a- ---------------------------- YA pratsyuvav / pratsyuvala.
Eg har jobba heile dagen. Я п---ю-а----п--цю-а-а -ес- ---ь. Я п_______ / п________ в___ д____ Я п-а-ю-а- / п-а-ю-а-а в-с- д-н-. --------------------------------- Я працював / працювала весь день. 0
Y- prat--uva- --pratsy-va---ve-ʹ -en-. Y_ p_________ / p__________ v___ d____ Y- p-a-s-u-a- / p-a-s-u-a-a v-s- d-n-. -------------------------------------- YA pratsyuvav / pratsyuvala vesʹ denʹ.
ete Ї-ти Ї___ Ї-т- ---- Їсти 0
Ïsty Ï___ I-s-y ----- Ïsty
Eg åt. Я з-ї- -------. Я з___ / з_____ Я з-ї- / з-ї-а- --------------- Я з’їв / з’їла. 0
Y---ʺ--v /-z---l-. Y_ z___ / z_____ Y- z-i-v / z-i-l-. ------------------ YA zʺïv / zʺïla.
Eg har ete opp alt. Я --ї--/ --ї-а--с- їж-. Я з___ / з____ у__ ї___ Я з-ї- / з-ї-а у-ю ї-у- ----------------------- Я з’їв / з’їла усю їжу. 0
Y- -ʺï----z----a ------̈-h-. Y_ z___ / z____ u___ ï____ Y- z-i-v / z-i-l- u-y- i-z-u- ----------------------------- YA zʺïv / zʺïla usyu ïzhu.

Historia til lingvistikken

Språk har alltid fascinert menneske. Historia til språkvitskapen er difor særs lang. Språkvitskapen eller lingvistikken er å studere språk systematisk. Menneske har tenkt på språk i fleire tusen år. Med det utvikla ulike kulturar ulike system. Slik oppsto ulike skildringar av språk. Språkvitskapen i dag er fyrst og fremst bygd på gamle teoriar. Spesielt i Hellas vart mange tradisjonar grunnlagde. Men det eldste kjende verket om språk kjem frå India. Det vart skrive for 3.000 år sidan av grammatikaren Sakatayana. I antikken sysla filosofar som Platon med språk. Seinare utvikla romarane teoriane deira vidare. Arabarane utvikla òg sine eigne tradisjonar i det 8. hundreåret. Allereie då gav verka deira presise skildringar av det arabiske språket. I nyare tid har vi fyrst og fremst forska på kor språket kjem frå. Dei lærde interesserte seg spesielt for språkhistoria. I det 18. hundreåret byrja dei å samanlikne språk med einannan. Slik ville dei forstå korleis språka utvikla seg. Seinare konsentrerte dei seg om språk som system. Det viktigaste spørsmålet var korleis språka fungerer. I dag er det mange retningar innan lingvistikken. Sidan 50-åra er det utvikla fleire nye fagdisiplinar. Desse er til dels sterkt påverka av andre vitskapar. Døme er psykolingvistikk eller interkulturell kommunikasjon. Dei nye retningane innan språkvitskapen er svært spesialiserte. Eit døme på det er feministlingvistikk. Så historia om språkvitskapen går vidare... Så lenge det finst språk, vil mennesket fundere på dei!