Ordliste

nn Leddsetningar med at 1   »   uk Складнопідрядні речення із що 1

91 [nittiein]

Leddsetningar med at 1

Leddsetningar med at 1

91 [дев’яносто один]

91 [devʺyanosto odyn]

Складнопідрядні речення із що 1

Skladnopidryadni rechennya iz shcho 1

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Ukrainian Spel Meir
Kanskje det blir betre vêr i morgon. П--ода -уд---ож------р-щ-----в---. П_____ б___ м______ к_____ з______ П-г-д- б-д- м-ж-и-о к-а-о- з-в-р-. ---------------------------------- Погода буде можливо кращою завтра. 0
Poh--- b-de---zh-y-o kras-cho-- ---tra. P_____ b___ m_______ k_________ z______ P-h-d- b-d- m-z-l-v- k-a-h-h-y- z-v-r-. --------------------------------------- Pohoda bude mozhlyvo krashchoyu zavtra.
Korleis veit du det? З-ід-- ---це з-а-те? З_____ В_ ц_ з______ З-і-к- В- ц- з-а-т-? -------------------- Звідки Ви це знаєте? 0
Zv-d-- -y ------a----? Z_____ V_ t__ z_______ Z-i-k- V- t-e z-a-e-e- ---------------------- Zvidky Vy tse znayete?
Eg håpar det blir betre. Я----дів----- -о -он--б--е--р----. Я с__________ щ_ в___ б___ к______ Я с-о-і-а-с-, щ- в-н- б-д- к-а-о-. ---------------------------------- Я сподіваюся, що вона буде кращою. 0
Y- spo-i-a-usya,----ho-v--a--ude k-a-hc-oy-. Y_ s____________ s____ v___ b___ k__________ Y- s-o-i-a-u-y-, s-c-o v-n- b-d- k-a-h-h-y-. -------------------------------------------- YA spodivayusya, shcho vona bude krashchoyu.
Han kjem heilt sikkert. В-- -----но--р----. В__ н______ п______ В-н н-п-в-о п-и-д-. ------------------- Він напевно прийде. 0
Vin nap--no p--y̆de. V__ n______ p______ V-n n-p-v-o p-y-̆-e- -------------------- Vin napevno pryy̆de.
Er det sikkert? Ц- пе---? Ц_ п_____ Ц- п-в-е- --------- Це певне? 0
T-e pe-n-? T__ p_____ T-e p-v-e- ---------- Tse pevne?
Eg veit at han kjem. Я зна-, щ--в-н -рийд-. Я з____ щ_ в__ п______ Я з-а-, щ- в-н п-и-д-. ---------------------- Я знаю, що він прийде. 0
Y--z-ay-,-s---o v-n-p--y-de. Y_ z_____ s____ v__ p______ Y- z-a-u- s-c-o v-n p-y-̆-e- ---------------------------- YA znayu, shcho vin pryy̆de.
Han ringjer sikkert. Ві--напевно ---е-------. В__ н______ з___________ В-н н-п-в-о з-т-л-ф-н-є- ------------------------ Він напевно зателефонує. 0
Vin-nap-v-o--at--efonu--. V__ n______ z____________ V-n n-p-v-o z-t-l-f-n-y-. ------------------------- Vin napevno zatelefonuye.
Er det sant? Д-йсно? Д______ Д-й-н-? ------- Дійсно? 0
D-y̆-n-? D______ D-y-s-o- -------- Diy̆sno?
Eg trur (at) han ringjer. Я-ві--- щ- -ін з-т-л-фонує. Я в____ щ_ в__ з___________ Я в-р-, щ- в-н з-т-л-ф-н-є- --------------------------- Я вірю, що він зателефонує. 0
YA v-ryu, s--ho-vin -ate--fo--y-. Y_ v_____ s____ v__ z____________ Y- v-r-u- s-c-o v-n z-t-l-f-n-y-. --------------------------------- YA viryu, shcho vin zatelefonuye.
Vinen er sikkert gamal. В-н- н--е--о--т---. В___ н______ с_____ В-н- н-п-в-о с-а-е- ------------------- Вино напевно старе. 0
V-no na---no-st---. V___ n______ s_____ V-n- n-p-v-o s-a-e- ------------------- Vyno napevno stare.
Veit du det sikkert? Ч----ає----и-це-нап---е? Ч_ з_____ В_ ц_ н_______ Ч- з-а-т- В- ц- н-п-в-е- ------------------------ Чи знаєте Ви це напевне? 0
C-y --ay--e--- ts- n-----e? C__ z______ V_ t__ n_______ C-y z-a-e-e V- t-e n-p-v-e- --------------------------- Chy znayete Vy tse napevne?
Eg går ut frå at han er gamal. Я-п--пус---, -о во-- с--р-. Я п_________ щ_ в___ с_____ Я п-и-у-к-ю- щ- в-н- с-а-е- --------------------------- Я припускаю, що воно старе. 0
YA -ryp--ka-u,---c-- v-n- s-a-e. Y_ p__________ s____ v___ s_____ Y- p-y-u-k-y-, s-c-o v-n- s-a-e- -------------------------------- YA prypuskayu, shcho vono stare.
Sjefen vår ser flott ut. Н-ш-шеф-до--е--и--я-а-. Н__ ш__ д____ в________ Н-ш ш-ф д-б-е в-г-я-а-. ----------------------- Наш шеф добре виглядає. 0
N-sh-s-ef --br- vy--------. N___ s___ d____ v__________ N-s- s-e- d-b-e v-h-y-d-y-. --------------------------- Nash shef dobre vyhlyadaye.
Synest du det? Ви--важа--е? В_ в________ В- в-а-а-т-? ------------ Ви вважаєте? 0
V- vv--h--ete? V_ v__________ V- v-a-h-y-t-? -------------- Vy vvazhayete?
Eg synest at han ser veldig flott ut. Я -ва--ю---- в---в---я--- н---ть д-ж- --б-е. Я в______ щ_ в__ в_______ н_____ д___ д_____ Я в-а-а-, щ- в-н в-г-я-а- н-в-т- д-ж- д-б-е- -------------------------------------------- Я вважаю, що він виглядає навіть дуже добре. 0
YA-v-az-a--,--h--o-vin -y-ly------na-it- ---h- -o--e. Y_ v________ s____ v__ v_________ n_____ d____ d_____ Y- v-a-h-y-, s-c-o v-n v-h-y-d-y- n-v-t- d-z-e d-b-e- ----------------------------------------------------- YA vvazhayu, shcho vin vyhlyadaye navitʹ duzhe dobre.
Sjefen har sikkert ein kjærast. Ш-------в---ма--п---у-у. Ш__ н______ м__ п_______ Ш-ф н-п-в-о м-є п-д-у-у- ------------------------ Шеф напевно має подругу. 0
She---a-e-------- -o-----. S___ n______ m___ p_______ S-e- n-p-v-o m-y- p-d-u-u- -------------------------- Shef napevno maye podruhu.
Trur du det? В- д--сно т-к-в--ж--т-? В_ д_____ т__ в________ В- д-й-н- т-к в-а-а-т-? ----------------------- Ви дійсно так вважаєте? 0
Vy -i---no--ak vva--a-e-e? V_ d_____ t__ v__________ V- d-y-s-o t-k v-a-h-y-t-? -------------------------- Vy diy̆sno tak vvazhayete?
Det er godt mogleg at han har ein kjærast. Ц-лк-- мож----- -о в-н--а--п--ругу. Ц_____ м_______ щ_ в__ м__ п_______ Ц-л-о- м-ж-и-о- щ- в-н м-є п-д-у-у- ----------------------------------- Цілком можливо, що він має подругу. 0
Ts--ko------lyvo- -hc-- -in ma-- p-druh-. T______ m________ s____ v__ m___ p_______ T-i-k-m m-z-l-v-, s-c-o v-n m-y- p-d-u-u- ----------------------------------------- Tsilkom mozhlyvo, shcho vin maye podruhu.

Det spanske språket

Spansk er eitt av verdsspråka. Det er morsmål for meir enn 380 millionar menneske. I tillegg er det andre språk for svært mange menneske. Dermed er spansk eitt av dei viktigaste språka på planeten. Og det er det største av alle dei romanske språka. Dei spansktalande sjølve kallar språket sitt español eller castellano. Omgrepet castellano fortel kor det spanske språket kjem frå. Det utvikla seg frå daglegtalen i Castilla. Dei fleste spanjolar tala kastiljansk så tidleg som det 16. hundreåret. I dag blir omgrepa español og castellano brukt om einannan. Men dei kan òg vere politisk lada. Spansk vart utbreidd gjennom erobringar og kolonisering. Spansk blir òg tala i Vest-Afrika og på Filippinane. Dei fleste spanskspråklege menneske bur i Amerika. I Mellom- og Sør-Amerika er spansk det største språket. Men òg i USA veks talet på spanskspråklege. Om lag 50 millionar menneske i USA talar spansk. Det er fleire enn i Spania! Spansk i Amerika skil seg frå spansk i Europa. Desse skilnadene ser vi mest i ordtilfanget og grammatikken. I Amerika brukar dei til dømes ei anna fortidsform. Det er òg mange skilnader i ordtilfanget. Nokre ord finst berre i Amerika, andre berre i Spania. Men spansken er ikkje einskapleg i Amerika heller. Det finst forskjellige variantar av amerikansk spansk. Etter engelsk er spansk det mest studerte framandspråket i verda. Og det er nokså snøgt å lære. Kva ventar du på? - ¡Vamos!