Ordlista

sv Läsa och skriva   »   gu વાંચો અને લખો

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [છ]

6 [Cha]

વાંચો અને લખો

[vān̄cō anē lakhō]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska gujarati Spela Mer
Jag läser. મે---ાં-્ય-ં. મેં વાં___ મ-ં વ-ં-્-ુ-. ------------- મેં વાંચ્યું. 0
mēṁ-vā--c-uṁ. m__ v_______ m-ṁ v-n-c-u-. ------------- mēṁ vān̄cyuṁ.
Jag läser en bokstav. મેં એક----ર -ાં--ય-. મેં એ_ પ__ વાં___ મ-ં એ- પ-્- વ-ં-્-ો- -------------------- મેં એક પત્ર વાંચ્યો. 0
M-ṁ --a p-t-a -ān̄c-ō. M__ ē__ p____ v______ M-ṁ ē-a p-t-a v-n-c-ō- ---------------------- Mēṁ ēka patra vān̄cyō.
Jag läser ett ord. મેં એ- --્--વ--ચ્યો મેં એ_ શ__ વાં__ મ-ં એ- શ-્- વ-ં-્-ો ------------------- મેં એક શબ્દ વાંચ્યો 0
M-ṁ ēk- -a--a-vān̄--ō M__ ē__ ś____ v_____ M-ṁ ē-a ś-b-a v-n-c-ō --------------------- Mēṁ ēka śabda vān̄cyō
Jag läser en mening. મે- -ક વ--્----ંચ----. મેં એ_ વા__ વાં___ મ-ં એ- વ-ક-ય વ-ં-્-ુ-. ---------------------- મેં એક વાક્ય વાંચ્યું. 0
mē- ēka--ā--- -ān̄cyu-. m__ ē__ v____ v_______ m-ṁ ē-a v-k-a v-n-c-u-. ----------------------- mēṁ ēka vākya vān̄cyuṁ.
Jag läser ett brev. હું-એક પ-્- ---ચી -હ્ય--છું. હું એ_ પ__ વાં_ ર__ છું_ હ-ં એ- પ-્- વ-ં-ી ર-્-ો છ-ં- ---------------------------- હું એક પત્ર વાંચી રહ્યો છું. 0
Hu--ē-a---t----ā--c- --hyō-chuṁ. H__ ē__ p____ v____ r____ c____ H-ṁ ē-a p-t-a v-n-c- r-h-ō c-u-. -------------------------------- Huṁ ēka patra vān̄cī rahyō chuṁ.
Jag läser en bok. હું-એક પુ-્ત----ંચ- -હ-યો-છું. હું એ_ પુ___ વાં_ ર__ છું_ હ-ં એ- પ-સ-ત- વ-ં-ી ર-્-ો છ-ં- ------------------------------ હું એક પુસ્તક વાંચી રહ્યો છું. 0
H---ē-----staka-v--̄-- rahyō c-uṁ. H__ ē__ p______ v____ r____ c____ H-ṁ ē-a p-s-a-a v-n-c- r-h-ō c-u-. ---------------------------------- Huṁ ēka pustaka vān̄cī rahyō chuṁ.
Jag läser. મે- વાંચ્યું. મેં વાં___ મ-ં વ-ં-્-ુ-. ------------- મેં વાંચ્યું. 0
M-- v-n̄-y-ṁ. M__ v_______ M-ṁ v-n-c-u-. ------------- Mēṁ vān̄cyuṁ.
Du läser. તમે-વ--ચ-. ત_ વાં__ ત-ે વ-ં-ી- ---------- તમે વાંચી. 0
T--ē -ān̄cī. T___ v_____ T-m- v-n-c-. ------------ Tamē vān̄cī.
Han läser. તે---------. તે વાં_ છે_ ત- વ-ં-ે છ-. ------------ તે વાંચે છે. 0
Tē -ā-̄---chē. T_ v____ c___ T- v-n-c- c-ē- -------------- Tē vān̄cē chē.
Jag skriver. હુ-લ-ુ. હુ લ__ હ- લ-ુ- ------- હુ લખુ. 0
H- lak-u. H_ l_____ H- l-k-u- --------- Hu lakhu.
Jag skriver en bokstav. હુ- એ--પ--- લખું --ં. હું એ_ પ__ લ_ છું_ હ-ં એ- પ-્- લ-ુ- છ-ં- --------------------- હું એક પત્ર લખું છું. 0
Huṁ--k---atra-l-khuṁ--h-ṁ. H__ ē__ p____ l_____ c____ H-ṁ ē-a p-t-a l-k-u- c-u-. -------------------------- Huṁ ēka patra lakhuṁ chuṁ.
Jag skriver ett ord. હ-ં-એ---બ્- લખ-ં -ું. હું એ_ શ__ લ_ છું_ હ-ં એ- શ-્- લ-ુ- છ-ં- --------------------- હું એક શબ્દ લખું છું. 0
H-----a -a-d- la-huṁ-c-u-. H__ ē__ ś____ l_____ c____ H-ṁ ē-a ś-b-a l-k-u- c-u-. -------------------------- Huṁ ēka śabda lakhuṁ chuṁ.
Jag skriver en mening. હ---એ--વ---ય-લ---રહ્યો--ું. હું એ_ વા__ લ_ ર__ છું_ હ-ં એ- વ-ક-ય લ-ી ર-્-ો છ-ં- --------------------------- હું એક વાક્ય લખી રહ્યો છું. 0
Hu------vāk-a--ak-- r--yō --uṁ. H__ ē__ v____ l____ r____ c____ H-ṁ ē-a v-k-a l-k-ī r-h-ō c-u-. ------------------------------- Huṁ ēka vākya lakhī rahyō chuṁ.
Jag skriver ett brev. હ---એ- પત્---ખ-ં -ુ-. હું એ_ પ__ લ_ છું_ હ-ં એ- પ-્- લ-ુ- છ-ં- --------------------- હું એક પત્ર લખું છું. 0
H-ṁ --a p--ra-----uṁ c--ṁ. H__ ē__ p____ l_____ c____ H-ṁ ē-a p-t-a l-k-u- c-u-. -------------------------- Huṁ ēka patra lakhuṁ chuṁ.
Jag skriver en bok. હુ- એ---ુસ્-- લ-ી -હ--- --ં. હું એ_ પુ___ લ_ ર__ છું_ હ-ં એ- પ-સ-ત- લ-ી ર-્-ો છ-ં- ---------------------------- હું એક પુસ્તક લખી રહ્યો છું. 0
Hu---k--pu--a-- --khī -a-y- ---ṁ. H__ ē__ p______ l____ r____ c____ H-ṁ ē-a p-s-a-a l-k-ī r-h-ō c-u-. --------------------------------- Huṁ ēka pustaka lakhī rahyō chuṁ.
Jag skriver. હ- લખુ. હુ લ__ હ- લ-ુ- ------- હુ લખુ. 0
Hu lak-u. H_ l_____ H- l-k-u- --------- Hu lakhu.
Du skriver. ત-ે--ખો ત_ લ_ ત-ે લ-ો ------- તમે લખો 0
Ta-ē--a-hō T___ l____ T-m- l-k-ō ---------- Tamē lakhō
Han skriver. તે-ે ---યું. તે_ લ___ ત-ણ- લ-્-ુ-. ------------ તેણે લખ્યું. 0
tēṇ--la-hyu-. t___ l_______ t-ṇ- l-k-y-ṁ- ------------- tēṇē lakhyuṁ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 gujarati (1-100)
Ingen video hittades!

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!