Ordlista

sv Adjektiv 2   »   gu વિશેષણો 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [ન્યાત્તર]

79 [nyāttara]

વિશેષણો 2

viśēṣaṇō 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska gujarati Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. મ-- --દળ- ડ---સ--હ--્ય--છે. મેં વા__ ડ્__ પ___ છે_ મ-ં વ-દ-ી ડ-ર-સ પ-ે-્-ો છ-. --------------------------- મેં વાદળી ડ્રેસ પહેર્યો છે. 0
m-----da------sa-p-h-ry- c--. m__ v_____ ḍ____ p______ c___ m-ṁ v-d-ḷ- ḍ-ē-a p-h-r-ō c-ē- ----------------------------- mēṁ vādaḷī ḍrēsa pahēryō chē.
Jag har en röd klänning på mig. મ-ં-લ-લ--્ર-- ---ર--ો---. મેં લા_ ડ્__ પ___ છે_ મ-ં લ-લ ડ-ર-સ પ-ે-્-ો છ-. ------------------------- મેં લાલ ડ્રેસ પહેર્યો છે. 0
M-ṁ-l--a-ḍrē-- p-hēr-- --ē. M__ l___ ḍ____ p______ c___ M-ṁ l-l- ḍ-ē-a p-h-r-ō c-ē- --------------------------- Mēṁ lāla ḍrēsa pahēryō chē.
Jag har en grön klänning på mig. મ-- લીલો-ડ્ર-- પહે-----છે. મેં લી_ ડ્__ પ___ છે_ મ-ં લ-લ- ડ-ર-સ પ-ે-્-ો છ-. -------------------------- મેં લીલો ડ્રેસ પહેર્યો છે. 0
Mē- -īl- ḍr-s------r-ō---ē. M__ l___ ḍ____ p______ c___ M-ṁ l-l- ḍ-ē-a p-h-r-ō c-ē- --------------------------- Mēṁ līlō ḍrēsa pahēryō chē.
Jag köper en svart väska. હ-ં કાળી-બે-------ં-છું. હું કા_ બે_ ખ__ છું_ હ-ં ક-ળ- બ-ગ ખ-ી-ુ- છ-ં- ------------------------ હું કાળી બેગ ખરીદું છું. 0
Huṁ kāḷī-bēg- k--rī-u--c--ṁ. H__ k___ b___ k_______ c____ H-ṁ k-ḷ- b-g- k-a-ī-u- c-u-. ---------------------------- Huṁ kāḷī bēga kharīduṁ chuṁ.
Jag köper en brun väska. હુ- બ્--ઉ- --- -રી-----ુ-. હું બ્___ બે_ ખ__ છું_ હ-ં બ-ર-ઉ- બ-ગ ખ-ી-ુ- છ-ં- -------------------------- હું બ્રાઉન બેગ ખરીદું છું. 0
H-- --āu-a--ēga -h--ī--ṁ ch-ṁ. H__ b_____ b___ k_______ c____ H-ṁ b-ā-n- b-g- k-a-ī-u- c-u-. ------------------------------ Huṁ brāuna bēga kharīduṁ chuṁ.
Jag köper en vit väska. હું-સ-ે---ે- ખરીદ-- ---. હું સ__ બે_ ખ__ છું_ હ-ં સ-ે- બ-ગ ખ-ી-ુ- છ-ં- ------------------------ હું સફેદ બેગ ખરીદું છું. 0
Huṁ-sa-hē-a-b-g--kharī-u--c-uṁ. H__ s______ b___ k_______ c____ H-ṁ s-p-ē-a b-g- k-a-ī-u- c-u-. ------------------------------- Huṁ saphēda bēga kharīduṁ chuṁ.
Jag behöver en ny bil. મ--ે--વ---ા- -ોઈ---ે. મા_ ન_ કા_ જો__ છે_ મ-ર- ન-ી ક-ર જ-ઈ- છ-. --------------------- મારે નવી કાર જોઈએ છે. 0
M---------kā-a -ō-ē c--. M___ n___ k___ j___ c___ M-r- n-v- k-r- j-ī- c-ē- ------------------------ Mārē navī kāra jōīē chē.
Jag behöver en snabb bil. મ-રે ઝડપ- કા--જ-ઈ- છ-. મા_ ઝ__ કા_ જો__ છે_ મ-ર- ઝ-પ- ક-ર જ-ઈ- છ-. ---------------------- મારે ઝડપી કાર જોઈએ છે. 0
M--ē-jha-ap--kār---ōīē-c--. M___ j______ k___ j___ c___ M-r- j-a-a-ī k-r- j-ī- c-ē- --------------------------- Mārē jhaḍapī kāra jōīē chē.
Jag behöver en bekväm bil. મ-રે-આ-ામ---ક---- ---એ --. મા_ આ_____ કા_ જો__ છે_ મ-ર- આ-ા-દ-ય- ક-ર જ-ઈ- છ-. -------------------------- મારે આરામદાયક કાર જોઈએ છે. 0
M--ē-ār-m-dā-----kā-a--ō-ē--h-. M___ ā__________ k___ j___ c___ M-r- ā-ā-a-ā-a-a k-r- j-ī- c-ē- ------------------------------- Mārē ārāmadāyaka kāra jōīē chē.
Där uppe bor en gammal dam. ત-ય-- -ક---દ-- સ્-્ર- -હે --. ત્_ એ_ વૃ__ સ્__ ર_ છે_ ત-ય-ં એ- વ-દ-ધ સ-ત-ર- ર-ે છ-. ----------------------------- ત્યાં એક વૃદ્ધ સ્ત્રી રહે છે. 0
Tyāṁ-ēk- ---d--a st-- ---ē---ē. T___ ē__ v_____ s___ r___ c___ T-ā- ē-a v-̥-d-a s-r- r-h- c-ē- ------------------------------- Tyāṁ ēka vr̥ddha strī rahē chē.
Där uppe bor en tjock dam. એ- જા-ી -્ત્-ી--્-ાં--હે છ-. એ_ જા_ સ્__ ત્_ ર_ છે_ એ- જ-ડ- સ-ત-ર- ત-ય-ં ર-ે છ-. ---------------------------- એક જાડી સ્ત્રી ત્યાં રહે છે. 0
Ē-- jā-ī-s-rī-ty-ṁ -ah- -hē. Ē__ j___ s___ t___ r___ c___ Ē-a j-ḍ- s-r- t-ā- r-h- c-ē- ---------------------------- Ēka jāḍī strī tyāṁ rahē chē.
Där nere bor en nyfiken dam. એક--િચ-ત્ર --ત્રી --ય-ં-નીચે રહ- છે. એ_ વિ___ સ્__ ત્_ ની_ ર_ છે_ એ- વ-ચ-ત-ર સ-ત-ર- ત-ય-ં ન-ચ- ર-ે છ-. ------------------------------------ એક વિચિત્ર સ્ત્રી ત્યાં નીચે રહે છે. 0
Ēka-vicitra-str--ty-ṁ n--- r--ē-ch-. Ē__ v______ s___ t___ n___ r___ c___ Ē-a v-c-t-a s-r- t-ā- n-c- r-h- c-ē- ------------------------------------ Ēka vicitra strī tyāṁ nīcē rahē chē.
Våra gäster var trevliga människor. અ-ા-----ે-ાન- -ા-ા લ--ો -તા. અ__ મ___ સા_ લો_ હ__ અ-ા-ા મ-ે-ા-ો સ-ર- લ-ક- હ-ા- ---------------------------- અમારા મહેમાનો સારા લોકો હતા. 0
A--r- mah-m--ō ------ō-ō h-t-. A____ m_______ s___ l___ h____ A-ā-ā m-h-m-n- s-r- l-k- h-t-. ------------------------------ Amārā mahēmānō sārā lōkō hatā.
Våra gäster var artiga människor. અમાર- ----ાનો-નમ્- લોક- હત-. અ__ મ___ ન__ લો_ હ__ અ-ા-ા મ-ે-ા-ો ન-્- લ-ક- હ-ા- ---------------------------- અમારા મહેમાનો નમ્ર લોકો હતા. 0
A-----ma-ēm-nō---m-a --k- h---. A____ m_______ n____ l___ h____ A-ā-ā m-h-m-n- n-m-a l-k- h-t-. ------------------------------- Amārā mahēmānō namra lōkō hatā.
Våra gäster var intressanta människor. અમાર--મહેમ------પ-ર---ોક- હ--. અ__ મ___ ર____ લો_ હ__ અ-ા-ા મ-ે-ા-ો ર-પ-ર- લ-ક- હ-ા- ------------------------------ અમારા મહેમાનો રસપ્રદ લોકો હતા. 0
A--r--m-h-mānō r---p-ad- ---- -a-ā. A____ m_______ r________ l___ h____ A-ā-ā m-h-m-n- r-s-p-a-a l-k- h-t-. ----------------------------------- Amārā mahēmānō rasaprada lōkō hatā.
Jag har snälla barn. હ-ં ---ક-ન-----ે-----ં-છ-ં. હું બા___ પ્__ ક_ છું_ હ-ં બ-ળ-ો-ે પ-ર-મ ક-ુ- છ-ં- --------------------------- હું બાળકોને પ્રેમ કરું છું. 0
Hu------k----pr-----a------uṁ. H__ b_______ p____ k____ c____ H-ṁ b-ḷ-k-n- p-ē-a k-r-ṁ c-u-. ------------------------------ Huṁ bāḷakōnē prēma karuṁ chuṁ.
Men våra grannar har elaka barn. પ--પ--શ-ઓ-ે--ો-ા-ી બા-કો---. પ_ પ____ તો__ બા__ છે_ પ- પ-ો-ી-ન- ત-ફ-ન- બ-ળ-ો છ-. ---------------------------- પણ પડોશીઓને તોફાની બાળકો છે. 0
P-ṇ--p-ḍō-ī-n- -ō--ā-ī-bāḷa-ō---ē. P___ p________ t______ b_____ c___ P-ṇ- p-ḍ-ś-ō-ē t-p-ā-ī b-ḷ-k- c-ē- ---------------------------------- Paṇa paḍōśīōnē tōphānī bāḷakō chē.
Är era barn väluppfostrade? શું તમા------ક- સ-ર--છ-? શું ત__ બા__ સા_ છે_ શ-ં ત-ા-ા બ-ળ-ો સ-ર- છ-? ------------------------ શું તમારા બાળકો સારા છે? 0
Śu- t--ār- b--a---sā-ā -hē? Ś__ t_____ b_____ s___ c___ Ś-ṁ t-m-r- b-ḷ-k- s-r- c-ē- --------------------------- Śuṁ tamārā bāḷakō sārā chē?

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…