Ordlista

sv Lära främmande språk   »   uk Вивчення іноземних мов

23 [tjugotre]

Lära främmande språk

Lära främmande språk

23 [двадцять три]

23 [dvadtsyatʹ try]

Вивчення іноземних мов

[Vyvchennya inozemnykh mov]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Var har ni lärt er spanska? Д---и-вч-л---с---с-к-? Де Ви вчили іспанську? Д- В- в-и-и і-п-н-ь-у- ---------------------- Де Ви вчили іспанську? 0
De ----chy-- is--nsʹku? De Vy vchyly ispansʹku? D- V- v-h-l- i-p-n-ʹ-u- ----------------------- De Vy vchyly ispansʹku?
Kan ni portugisiska också? Ви ---є-е -ако----рт---ль---у? Ви знаєте також португальську? В- з-а-т- т-к-ж п-р-у-а-ь-ь-у- ------------------------------ Ви знаєте також португальську? 0
Vy--na-e-e-ta---- -o--uh--ʹ--ku? Vy znayete takozh portuhalʹsʹku? V- z-a-e-e t-k-z- p-r-u-a-ʹ-ʹ-u- -------------------------------- Vy znayete takozh portuhalʹsʹku?
Ja, och jag kan också lite italienska. Т--, я зн-ю-т--ож-тро-ки---а---сь-у. Так, я знаю також трошки італійську. Т-к- я з-а- т-к-ж т-о-к- і-а-і-с-к-. ------------------------------------ Так, я знаю також трошки італійську. 0
Tak,--a--na-u -a-ozh t-oshk---tal-y̆s--u. Tak, ya znayu takozh troshky italiy-sʹku. T-k- y- z-a-u t-k-z- t-o-h-y i-a-i-̆-ʹ-u- ----------------------------------------- Tak, ya znayu takozh troshky italiy̆sʹku.
Jag tycker att ni pratar mycket bra. Я -в-ж-----о-Ви-г-ворит- дуже-до---. Я вважаю, що Ви говорите дуже добре. Я в-а-а-, щ- В- г-в-р-т- д-ж- д-б-е- ------------------------------------ Я вважаю, що Ви говорите дуже добре. 0
Y- v-azh--u, -hc---V--hovor-t- duz-e -obr-. YA vvazhayu, shcho Vy hovoryte duzhe dobre. Y- v-a-h-y-, s-c-o V- h-v-r-t- d-z-e d-b-e- ------------------------------------------- YA vvazhayu, shcho Vy hovoryte duzhe dobre.
Språken är ganska lika. М-в- --си-ь п-д--ні. Мови досить подібні. М-в- д-с-т- п-д-б-і- -------------------- Мови досить подібні. 0
M-v-----ytʹ----ibni. Movy dosytʹ podibni. M-v- d-s-t- p-d-b-i- -------------------- Movy dosytʹ podibni.
Jag förstår dem bra. Я ї---о----ю-д--ре. Я їх розумію добре. Я ї- р-з-м-ю д-б-е- ------------------- Я їх розумію добре. 0
Y---̈kh --zu--y- d---e. YA i-kh rozumiyu dobre. Y- i-k- r-z-m-y- d-b-e- ----------------------- YA ïkh rozumiyu dobre.
Men tala och skriva är svårt. Ал---о-орит--- -иса-- -а---. Але говорити і писати важко. А-е г-в-р-т- і п-с-т- в-ж-о- ---------------------------- Але говорити і писати важко. 0
Ale-h---r-t- i-pysa-- -az---. Ale hovoryty i pysaty vazhko. A-e h-v-r-t- i p-s-t- v-z-k-. ----------------------------- Ale hovoryty i pysaty vazhko.
Jag gör fortfarande många fel. Я--о-л- щ- -аг--о -о--лок. Я роблю ще багато помилок. Я р-б-ю щ- б-г-т- п-м-л-к- -------------------------- Я роблю ще багато помилок. 0
Y- ro-ly--s-c-e --h-----o----k. YA roblyu shche bahato pomylok. Y- r-b-y- s-c-e b-h-t- p-m-l-k- ------------------------------- YA roblyu shche bahato pomylok.
Var snäll och rätta mig alltid. Випр----й-е---н- зав---,-бу-ь--аска. Виправляйте мене завжди, будь-ласка. В-п-а-л-й-е м-н- з-в-д-, б-д---а-к-. ------------------------------------ Виправляйте мене завжди, будь-ласка. 0
Vy-------y̆-e-m-ne z--zhdy,-b-d---a-k-. Vypravlyay-te mene zavzhdy, budʹ-laska. V-p-a-l-a-̆-e m-n- z-v-h-y- b-d---a-k-. --------------------------------------- Vypravlyay̆te mene zavzhdy, budʹ-laska.
Ert uttal är riktigt bra. Ва-- вим-ва --лк-- -об-а. Ваша вимова цілком добра. В-ш- в-м-в- ц-л-о- д-б-а- ------------------------- Ваша вимова цілком добра. 0
V---- vy-ova-tsi-k---d--ra. Vasha vymova tsilkom dobra. V-s-a v-m-v- t-i-k-m d-b-a- --------------------------- Vasha vymova tsilkom dobra.
Ni har en liten brytning. Ви-м-єте -а---ь-ий--кц--т. Ви маєте маленький акцент. В- м-є-е м-л-н-к-й а-ц-н-. -------------------------- Ви маєте маленький акцент. 0
V--m----- mal--ʹ-yy- a--se-t. Vy mayete malenʹkyy- aktsent. V- m-y-t- m-l-n-k-y- a-t-e-t- ----------------------------- Vy mayete malenʹkyy̆ aktsent.
Man hör, var ni kommer ifrån. Мож---д----т--я,-зві-ки Ви-р-дом. Можна дізнатися, звідки Ви родом. М-ж-а д-з-а-и-я- з-і-к- В- р-д-м- --------------------------------- Можна дізнатися, звідки Ви родом. 0
Mo-h----i-n-t--y--,-zvi------ r--o-. Mozhna diznatysya , zvidky Vy rodom. M-z-n- d-z-a-y-y- , z-i-k- V- r-d-m- ------------------------------------ Mozhna diznatysya , zvidky Vy rodom.
Vilket är ert modersmål? Я---мов- є-дл---ас-р-дн--? Яка мова є для вас рідною? Я-а м-в- є д-я в-с р-д-о-? -------------------------- Яка мова є для вас рідною? 0
Y----m-v--------a -a---i---y-? Yaka mova ye dlya vas ridnoyu? Y-k- m-v- y- d-y- v-s r-d-o-u- ------------------------------ Yaka mova ye dlya vas ridnoyu?
Går ni på språkkurs? В- ві--іду------в--й-----? Ви відвідуєте мовний курс? В- в-д-і-у-т- м-в-и- к-р-? -------------------------- Ви відвідуєте мовний курс? 0
V- --dvi------ mo---y--k--s? Vy vidviduyete movnyy- kurs? V- v-d-i-u-e-e m-v-y-̆ k-r-? ---------------------------- Vy vidviduyete movnyy̆ kurs?
Vilket läromedel använder ni? Я------ч--ьн--м---ріали-в- -и-о--с----єте? Які навчальні матеріали ви використовуєте? Я-і н-в-а-ь-і м-т-р-а-и в- в-к-р-с-о-у-т-? ------------------------------------------ Які навчальні матеріали ви використовуєте? 0
Y--- --vc-alʹ-- m---r-al- -y v-k--ys-o--ye--? Yaki navchalʹni materialy vy vykorystovuyete? Y-k- n-v-h-l-n- m-t-r-a-y v- v-k-r-s-o-u-e-e- --------------------------------------------- Yaki navchalʹni materialy vy vykorystovuyete?
Jag vet inte just nu, vad det heter. Я----а- -е зн--, я- це --зив----ся. Я зараз не знаю, як це називається. Я з-р-з н- з-а-, я- ц- н-з-в-є-ь-я- ----------------------------------- Я зараз не знаю, як це називається. 0
Y- za-a- n---n--u, y-- -se -a-yv--et----. YA zaraz ne znayu, yak tse nazyvayetʹsya. Y- z-r-z n- z-a-u- y-k t-e n-z-v-y-t-s-a- ----------------------------------------- YA zaraz ne znayu, yak tse nazyvayetʹsya.
Jag kommer inte ihåg titeln. Я не-м-ж- ----а---и-н-з-и. Я не можу пригадати назви. Я н- м-ж- п-и-а-а-и н-з-и- -------------------------- Я не можу пригадати назви. 0
Y--n---oz-u pry------ -az-y. YA ne mozhu pryhadaty nazvy. Y- n- m-z-u p-y-a-a-y n-z-y- ---------------------------- YA ne mozhu pryhadaty nazvy.
Jag har glömt det. Я -- заб-- --заб--а. Я це забув / забула. Я ц- з-б-в / з-б-л-. -------------------- Я це забув / забула. 0
YA tse--ab---/ za--l-. YA tse zabuv / zabula. Y- t-e z-b-v / z-b-l-. ---------------------- YA tse zabuv / zabula.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Germanska språk

De germanska språken tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Denna språkgrupp kännetecknas av sina fonologiska funktioner. Skillnader i fonologi skiljer dessa språk från andra. Det finns cirka 15 germanska språk 500 miljoner människor över hela världen talar dem som sitt modersmål. Det exakta antalet enskilda språk är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Det mest framträdande germanska språket är engelska. Över hela världen finns det 350 miljoner infödda som talar engelska. Efter det kommer tyska och holländska. De germanska språken är indelade i olika grupper. Det finns nordgermanska, västgermanska och östgermanska. De skandinaviska språken är nordgermanska. Engelska, tyska och holländska är västgermanska språk. Alla de östgermanska språken har blivit utrotade. Gammal engelska, till exempel, tillhörde denna grupp. Kolonisationen spred germanska språk över hela världen. Som ett resultat förstås holländska i Västindien och Sydafrika. Alla germanska språk är härledda från en gemensam rot. Huruvida det var ett enhetligt protospråk är oklart. Förutom det, finns bara ett fåtal gamla germanska texter. Till skillnad från de romanska språken finns det nästan inga källor. Därför är forskning i de germanska språken svårare. Relativt lite är också känt om det germanska folkets kultur, eller teutonernas. Teutonerna förenades inte. Därför fanns ingen gemensam identitet. Därför måste vetenskapen förlita sig på andra källor. Utan greker och romare skulle vi bara veta lite grand om germanerna!
Visste du?
Katalanska tillhör den romanska språkfamiljen. Det är nära besläktat med spanska, franska och italienska. Det talas i Andorra, i den katalonska regionen av Spanien och på Balearerna. Katalanska talas även i delar av Aragonien och i Valencia. Totalt 12 miljoner människor talar eller förstår katalanska. Språket uppstod mellan 7:e och 9:e århundradet i Pyrenéerna. Sedan spreds det mot söder och öster genom territoriala erövringar. Det är viktigt att notera att katalanska inte är en spansk dialekt. Det uppstod ur vulgärlatinet och anses vara ett oberoende språk. Därför förstås det inte automatiskt av spanjorer eller latinamerikaner. Många strukturer i katalanskan liknar andra romanska språk. Men det finns också ett fåtal egenskaper som inte finns i andra språk. De som talar katalanska är mycket stolta över sitt språk. Att lära sig katalanska har aktivt främjats av politiska grupper under några århundraden. Lär dig katalanska - detta språk har en framtid!