Libri i frazës

sq Lexoj dhe shkruaj   »   kk Reading and writing

6 [gjashtё]

Lexoj dhe shkruaj

Lexoj dhe shkruaj

6 [алты]

6 [altı]

Reading and writing

[Oqw jäne jazw]

Zgjidhni se si dëshironi të shihni përkthimin:   
Shqip Kazakisht Luaj Më shumë
Unё lexoj. Мен-о--мын. Мен оқимын. М-н о-и-ы-. ----------- Мен оқимын. 0
Men o--m-n. Men oqïmın. M-n o-ï-ı-. ----------- Men oqïmın.
Unё lexoj njё shkronjё. М---б---әрі- о-и---. Мен бір әріп оқимын. М-н б-р ә-і- о-и-ы-. -------------------- Мен бір әріп оқимын. 0
M-n---- är-p-o--m-n. Men bir ärip oqïmın. M-n b-r ä-i- o-ï-ı-. -------------------- Men bir ärip oqïmın.
Unё lexoj njё fjalё. Мен б---сө- о---ы-. Мен бір сөз оқимын. М-н б-р с-з о-и-ы-. ------------------- Мен бір сөз оқимын. 0
M---bi----z ---m--. Men bir söz oqïmın. M-n b-r s-z o-ï-ı-. ------------------- Men bir söz oqïmın.
Unё lexoj njё fjali. Ме----р--ө-лем -қи-ын. Мен бір сөйлем оқимын. М-н б-р с-й-е- о-и-ы-. ---------------------- Мен бір сөйлем оқимын. 0
M---bi--s--lem----m-n. Men bir söylem oqïmın. M-n b-r s-y-e- o-ï-ı-. ---------------------- Men bir söylem oqïmın.
Une lexoj njё letёr. Мен б---х-- оқ-м-н. Мен бір хат оқимын. М-н б-р х-т о-и-ы-. ------------------- Мен бір хат оқимын. 0
M-n bi- ----o--m-n. Men bir xat oqïmın. M-n b-r x-t o-ï-ı-. ------------------- Men bir xat oqïmın.
Une lexoj njё libёr. Мен -і--кі--п-----ы-. Мен бір кітап оқимын. М-н б-р к-т-п о-и-ы-. --------------------- Мен бір кітап оқимын. 0
M-n ----k---- ---m--. Men bir kitap oqïmın. M-n b-r k-t-p o-ï-ı-. --------------------- Men bir kitap oqïmın.
Unё lexoj. М-н оқ-мын. Мен оқимын. М-н о-и-ы-. ----------- Мен оқимын. 0
M----q-mın. Men oqïmın. M-n o-ï-ı-. ----------- Men oqïmın.
Ti lexon. Сен--қ-сың. Сен оқисың. С-н о-и-ы-. ----------- Сен оқисың. 0
Sen-oqï-ıñ. Sen oqïsıñ. S-n o-ï-ı-. ----------- Sen oqïsıñ.
Ai lexon. О---қи-ы. Ол оқиды. О- о-и-ы- --------- Ол оқиды. 0
Ol -q--ı. Ol oqïdı. O- o-ï-ı- --------- Ol oqïdı.
Unё shkruaj. Мен----ам-н. Мен жазамын. М-н ж-з-м-н- ------------ Мен жазамын. 0
M----a-a-ı-. Men jazamın. M-n j-z-m-n- ------------ Men jazamın.
Unё shkruaj njё shkronjё. Мен--------- жа-а-ын. Мен бір әріп жазамын. М-н б-р ә-і- ж-з-м-н- --------------------- Мен бір әріп жазамын. 0
Me---ir-ärip--az-mı-. Men bir ärip jazamın. M-n b-r ä-i- j-z-m-n- --------------------- Men bir ärip jazamın.
Unё shkruaj njё fjalё. М-н б-р сө- жа--мы-. Мен бір сөз жазамын. М-н б-р с-з ж-з-м-н- -------------------- Мен бір сөз жазамын. 0
M-----r-s-z -a---ın. Men bir söz jazamın. M-n b-r s-z j-z-m-n- -------------------- Men bir söz jazamın.
Unё shkruaj njё fjali. Ме--бір-с--ле- ж-замы-. Мен бір сөйлем жазамын. М-н б-р с-й-е- ж-з-м-н- ----------------------- Мен бір сөйлем жазамын. 0
Men-b-r--ö--em---za-ı-. Men bir söylem jazamın. M-n b-r s-y-e- j-z-m-n- ----------------------- Men bir söylem jazamın.
Unё shkruaj njё letёr. Мен ------т жаз----. Мен бір хат жазамын. М-н б-р х-т ж-з-м-н- -------------------- Мен бір хат жазамын. 0
Men bir-x-t ---a-ın. Men bir xat jazamın. M-n b-r x-t j-z-m-n- -------------------- Men bir xat jazamın.
Unё shkruaj njё libёr. Мен б-р --т-п--аз-м--. Мен бір кітап жазамын. М-н б-р к-т-п ж-з-м-н- ---------------------- Мен бір кітап жазамын. 0
M-n--ir-k---p -a-am--. Men bir kitap jazamın. M-n b-r k-t-p j-z-m-n- ---------------------- Men bir kitap jazamın.
Unё shkruaj. Мен--аз-м-н. Мен жазамын. М-н ж-з-м-н- ------------ Мен жазамын. 0
M-n -azamın. Men jazamın. M-n j-z-m-n- ------------ Men jazamın.
Ti shkruan. Се- --з--ың. Сен жазасың. С-н ж-з-с-ң- ------------ Сен жазасың. 0
S-n-j-zas--. Sen jazasıñ. S-n j-z-s-ñ- ------------ Sen jazasıñ.
Ai shkruan. Ол -а---ы. Ол жазады. О- ж-з-д-. ---------- Ол жазады. 0
O--j----ı. Ol jazadı. O- j-z-d-. ---------- Ol jazadı.

Internacionalizmat

Globalizimi nuk ndalet as tek gjuhët. Kjo është e dukshme me rritjen e internacionalizmave. Internacionalizmat janë fjalë që ekzistojnë në disa gjuhë. Fjalët kanë të njëjtin kuptim ose të ngjashëm. Shqiptimi shpesh është i njëjtë. Drejtshkrimi i fjalëve është zakonisht shumë i ngjashëm. Përhapja e ndërkombëtarizmit është interesante. Nuk merr parasysh kufijtë. As ato gjeografikë. Dhe sidomos ato gjuhësorë. Ka fjalë që kuptohen në çdo kontinent. Fjala hotel është një shembull i mirë i kësaj. Ekziston pothuajse kudo në botë. Shume internacionalizma vijnë nga shkenca. Termat teknike janë përhapur shpejt dhe në të gjithë botën. Ndërkombëtarizmat e vjetër kanë një rrënjë të përbashkët. Ato evoluuan nga e njëjta fjalë. Shumica e ndërkombëtarizmave bazohen në huamarrje. Kjo do të thotë, se fjalët përfshihen thjesht në gjuhë të tjera. Qarqet kulturore luajnë një rol të rëndësishëm në adoptimin e tyre. Çdo civilizim ka traditat e veta. Prandaj, shpikjet e reja nuk mbizotërojnë kudo. Normat kulturore përcaktojnë cilat gjëra adoptohen. Disa gjëra janë vetëm në pjesë të caktuara të botës. Gjërat e tjera përhapen shumë shpejt në të gjithë botën. Por vetëm kur gjërat përhapen, emri i tyre përhapet gjithashtu. Kjo është pikërisht ajo që e bën ndërkombëtarizmin kaq emocionuese! Nëse zbulojmë gjuhë, ne gjithmonë zbulojmë edhe kultura…